Jag vaknade flera gånger i natt av smärta. När klockan ringde och det var dags att bege sig till jobbet så orkade jag knappt gå. Jag bestämde mig för att avboka hela dagen. Jävla njurstenar ni får ta och komma ut nu. Har tagit smärtstillande nu och är inte alls sugen på att åka och sätta mig på akuten igen. Här nedan kommer i alla fall lite bilder från i går kväll när jag, Carolina och Nita kollade på speedway.
Förra veckan innehöll smärta, konferens, nya vänskap, begravning och lite mer smärta. Hoppas på att den här veckan kommer bli lite mindre smärtsam. Den här veckan blir i alla fall lite lugnare än förra veckan. Det bästa av allt är att jag kommer se årets första speedway tjoho!
Jobb på Eldialog 9-13.
Sen ska jag hem och träffa mitt boendestöd och planera de två kommande veckorna.
Jobb på Eldialog 9-13. Sen ska jag försöka tvinga Carolina att ha en myskväll med mig och kolla på Luddes match på tv. Vi får se hur det går i värsta fall åker jag dit och våldsgästar henne med min dator:D
Jobb på Eldialog 9-11.
13.00 ska jag och träffa min nya kontaktperson för första gången. Har ni missat äventyret med mina kontaktpersoner så kan ni läsa om det Här, Här, Här, och Här. Sen på kvällen ska jag till Viktväktarna och väga in mig för första gången på två veckor.
Jag åker till Hagfors för på morgonen för Valsarna ska ha Press & Practice. Min kompis Zandra ska följa med sin brosa som ska hit så vi ska äntligen träffas för första gången på 3 år. Det borde vara förbundet att inte träffa sin kompis på tre år herregud skäms Joanna! Även Henrik kommer till Hagfors så vi kommer spendera helgen där.
Vi kommer spendera helgen i Hagfors och det finns inga större planer.
Jag ser fram emot att äntligen få in lite speedway i mitt liv igen. Ser också fram emot att få träffa Zandra.
Att inte få ett spel om vågen inte visar det jag förväntar mig efter veckans invägning.
Förra veckans utmaning var att orka med allt trots smärtan. Det gick bra trots omständigheterna och stenhelvetet valde ju att börja krångla igen direkt jag hade gjort allt jag var tvungen att göra.
I dag är det fyra år sedan jag satte mig på ett tåg mellan Edinburgh och Glasgow. Vi på journalistlinjen på Molkoms folkhögskola hade begett oss till Skottland för att göra en tidning som vårt examensarbete. Självklart hade jag bestämt mig för att leta reda på ett av Skottlands två speedwaylag.
Den här resan var fantastisk på många sätt och vis men främst visade den hur jag hade utvecklas och lärt mig hantera min diagnos. När jag började fotografera speedway 2007 så började jag jobba ideellt för Aktuellspeedway. Då vågade jag knappt intervjua en speedwayförare som jag hade gått i samma skola som halva mitt liv.
Den där regniga dagen i början av maj 2014 så var jag i ett land jag aldrig hade varit i förut. Jag letade reda på en speedwaybana jag aldrig varit på. Jag intervjuade speedwayförare jag aldrig träffat i hela mitt liv. På ett språk jag knappt kan prata.
Någonting hade hänt under de här sju åren och jag anser att jag har speedwayen att tacka för det. Speedwayen fick mig att växa. Jag hade fått vara på en plats där jag känner mig trygg (Tallhult speedwaybanan i Hagfors) och fått öva på det som kan vara svårt, att vara social. Samtidigt som jag fått göra det roligaste jag vet, fotografera speedway. Det hade fått mig att utvecklas och jag hade fått lära mig att hantera min diagnos.
Jag insåg också att speedwayvärlden är som en stor familj. Människor som inte hade en aning om vem jag var såg till så min vistelse hos dom skulle bli perfekt. De såg till att jag kom och till från tåget. Att jag fick mat och skydd från regnet. Fast vi aldrig träffats förut så hade vi många gemensamma bekanta.Jag fick gå runt fritt på banan och i depån. Ibland glömde jag bort att jag var i Skottland och inte i Hagfors. Tack Glasgow Tigers för att ni gav mig en upplevelse som jag kommer bära med mig hela livet.
Today it has been four years since last, but I promise to come back!
I går eftermiddag åkte jag och Carolina ut till Bergvik en sväng. Jag var så sugen på shusi så köpte med det hem. Annars blev det en lugn kväll i soffan. I går var det äntligen dags för Luddes första match för i år eftersom de två han skulle köra under påsk blev inställda pga dåligt väder.
Jag vet inte riktigt vad som händer med mig men innan har jag alltid följt hela matcherna. Jag har följt matcher från styrelsemöten, föreläsningar, akuten och restaurangbesök. Jag uppdaterar alltid innan han ens hunnit in i duschen. Men i går orkade jag inte följa mer än halva matchen sen gick jag och la mig. Borde jag vara orolig för min hälsa nu?;)
Jag tog sovmorgon i morse. Jag ställde klockan på tio men vaknade redan vid nio så pallade mig upp och uppdatera den där matchen. Sen tog jag bilen och åkte mot Hagfors. Det första jag gjorde när jag kom fram var att åka och byta till sommardäck. Vi insåg i går att mina sommardäck var helt slut så det fick bli nya däck en sådan där underbar oväntad utgift på X antal tusen.
”Du får skynda dig mamma för jag har inte tid med sånt här. Jag har viktigare saker för mig som att sova och äta godis”
Det har varit en lugn dag i dag. Det mest avancerade jag har gjort är att jag varit och handlat. Annars har jag bara chillat och tagit det lugn. Jag har också uppdaterat Luddes hemsida med årets matchshema. För snart drar säsongen i gång i England. Det här blir min åttonde säsong som webbmaster. Jag har slutat de fyra senaste åren men på något vänster är jag ändå kvar haha.
Efter förra säsongen så sa jag inte ens att jag skulle sluta, det är ingen idé jag kan ändå inte slita mig haha. Så nu kör vi en åttonde säsong:) I år kommer han dock köra för Valsarna så det kommer betyda att jag är med på fler matcher. Det är kul för det är roligare att vara med och uppdatera live och fota och sånt:)
Förutom hemsidefix så har det inte hänt så mycket spännande. Nu har jag precis ätit räkmackor till middag och nu ligger jag i sängen och kollar på den nya säsongen av Parneviks. Känns som de härmar Wahlgrens värld som fan. Har ni sett första avsnittet? Vad tyckte ni?
