Fotoutställning om trakasserier
För några månader sedan blev jag kontaktad av Brottförebyggande Centrum i Värmland. De skulle göra en fotoutställning om trakasserier på arbetsplatser och vill ha med mig. Jag tyckte att det var en viktig grej så jag tackade ja. Min första tanke var att jag inte hade blivit utsatt för trakasserier på någon arbetsplats men sen kom jag på att skolan är barnens arbetsplats. I dag var jag och Carolina på vernissage och fick se resultatet.
När det som inte fick hända hände
Under Me too-perioden skrev jag om att jag blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp. Jag nämner det också i mina föreläsningar men det finns en detalj jag medvetet har valt att inte prata om. Att det hände i skolan av en skolpersonal. Varför jag gjort det är för att jag vill skydda skolan. Det som inte får hända hände men skolan och min rektor gjorde allt dom kunde för att det skulle bli så bra som möjligt för mig när det hade hänt.
Inget agg mot skolan
Rektorn ställde in alla lektioner en dag med kort varsel för att i stället åka till Karlstad för att vara med på ett samtal på BUP efter att jag hade försökt att avsluta mitt liv. Skolan fixade så jag fick ha min ledsagare även på skoltid för att jag kände mig rädd, ensam och otrygg. De betalde taxi 20 mil om dagen i fem dagar för att jag var inlagd på slutenvården i Karlstad men ville testa att gå i skolan. Dom gjorde allt dom kunde för att stötta både mig och mina föräldrar. Så jag har absolut inget agg mot skolan.
Vi hade en deal
En annan anledning till varför jag inte pratat om det här är för att vi hade en deal. Eftersom Hagfors är en liten stad så gjordes dealen att vi inte skulle prata om det här, för allas skull. Han bröt dock dealen bara efter några dagar och har gått runt i 13 år och berättat sin version. En version som inte alls stämmer ihop med vare sig polisförhör eller domen. När han berättar sin version så glömmer han berätta den lilla detaljen att han är dömd för det här brottet. Jag höll dealen och bara de närmaste har vetat om det.
Inte jag som gjort fel
Nu har jag dock bestämt mig för att inte hålla käften längre. Det är inte jag som gjort fel det är han och varför ska jag vara tyst för hans skull? Jag skulle kunna hänga ut honom med namn för han är som sagt dömd och det är en offentlig handling men det finns bara en enda anledning till varför jag inte gör det. Att jag inte tänker utsätta hans barn för det som han utsatt mig för när han snackat runt på stan.
70 av mina vänner är vän med en pedofil
Då och då delar mina facbookvänner inlägg om sexuella övergrepp på barn och tycker att det är hemskt. Det är fruktansvärt att någon utsätter barn för sådana här saker men det är 70 av mina vänner på Facebook som är vän med en pedofil utan att veta om det. Jag var 16 år när det hände, ett barn. Han var 35. Han blev dömd för sexuellt ofredande och olaga hot. Hade det varit dagens lagar så hade han varit dömd för våldtäkt mot barn.
Ett barn ska få vara ett barn
Ett barn ska få vara ett barn och inte behöva gå runt och vara rädd för att han ska slå ihjäl dig för att du berättade hans hemlighet. Ett barn ska inte behöva få frågan från polisen om vad hon hade för trosor på sig. Ett barn ska inte behöva ha ångest över att behöva gå igenom en rättegång och tänka tanken att hon hellre vill dö. Det som inte fick hända hände och jag kommer få bära med mig det i hela mitt liv.
Gå och kolla på utställningen
Om ni har vägarna förbi Karlstad så tycker jag att ni ska gå och kolla på utställningen. Utställning innehåller både ljud och ljuseffekter. Ni hittar den på Järnvägsgatan 16 (Gamla Via Appia).
Öppentider:
28/1 – 15:30-18:00
29/1 – 10:00-13:00, 16:00-18:00
30/1 – 10:00-13:00, 16:00-18:00
31/1 – 10:00-13:00, 16:00-18:00
1/2 – 10:00-13:00
2/2 – 10:00-14:00