Detta inlägg är skrivet i samarbete med mitt företag Aspiepower media och Torsby bibliotek.
Nu är det snart dags för årets första föreläsning. Måndagen den 21/1 kl 18.30 föreläser jag på Torsby bibliotek. Det är fri entré och ingen anmälan krävs. Jag hoppas att vi ses! Läs mer om föreläsningen här.
Foto: SVT
Jag må va 30 år men jag gillar rutiner och vill att saker ska vara som de alltid varit. Därför måste jag se julkalendern på TV:n varje år, för det är tradition. De senaste åren har jag dock varit besviken och inte alls gillat dom. Vad har rymden med julen att göra liksom? Men årets kalender Storm på Lugna gatan, den gillar jag faktisk. Den är mysig, julig och spännande. Jag missa de första avsnittet så jag kollade i kapp och nu väntar jag med spänning på nästa avsnitt.
Som jag skrivit förut så är det här en lugn vecka för mig så mycket tid har spenderats i soffan. Eftersom jag sett alla avsnitt av årets kalender så började jag se på en gammal i stället. Hotell Gyllene Knorren fick det bli för den har jag inget större minne av. Så nu vet ni vad jag på kvällarna. Försöker få lite julkänsla så här fyra dagar innan jul.
Har du sett årets kalender? Vad tycker du?
Förra veckan skrev jag om att psykiatrin tyckte att jag skulle vänta 1 år på att träffa en psykolog, fast jag hade förtur. De funkar ju inte riktigt att vänta 1 år. Egentligen hade jag behövt någon att prata med redan för två tre månader sedan. Så jag ringde till psykolog A och lämnade ett meddelande om att han skulle ringa upp mig. När vi avslutade kontakten för ca 1,5 år sedan så krävde jag att få hans direktnummer, för jag visste att den här dagen skulle komma.
Förra veckan ringde han upp mig. Han sa att han hade delade känslor när han hörde min röst på telefonsvararen. Han blev glad för han tänker på mig ofta. Han blev också ledsen för han förstod såklart varför jag ringde, att jag inte mår bra. Han förstod allvaret eftersom han träffat mig varje vecka i två år och känner mig och vet hur jag fungerar. Så han tyckte precis som mig att jag inte kan vänta.
Han skulle poängtera för sina kollegor att det är bättre jag får en tid nu och kanske bara behöver gå några gånger. Än att vi ska vänta ett år och jag har kraschat totalt. Då skulle jag troligen behöva slutenvård för första gången på 10år. I förrgår ringde han och berättade att han fixat så jag kommer få en sjuksköterska att gå och prata med from januari. Äntligen lyssnar psykiatrin på mig och det känns så jävla skönt. Jag hoppas att personkemin kommer passa och att det blir bra nu. Än finns det hopp för svensk psykvård.
Som jag skrivit om tidigare så har jag sjukersättning på 50% (sjukpensionär). Anledning till det är att min arbetsförmåga är nedsatt pga av alla mina diagnoser, Aspergers syndrom, Bipolär sjukdom typ 2 och Psoriasis artrit. Varför jag inte kan jobba 100 % är för att jag jobbat 100% på 50% tid. Skulle jag jobba 100% på papperet så skulle jag jobba 200%, det klarar ingen i längden. Jag behöver de där 50% för att återhämta mig.
Jag har väldigt många saker på gång samtidigt. Jag jobbar 25% med mitt egna företag, där jag föreläser, bloggar och frilansar lite. Jag är även webbmaster till speedwayföraren Ludvig Lindgren (De timmarna lägg på mitt företag). Sen har jag en anställning på Elitled på den resterande tiden.
När jag föreläser så får jag ofta frågan hur jag får ihop allt. Det är ett litet pusslande då jag måste räkna varenda timma jag jobbar för att inte gå över 50%. Men med hjälp av vuxenhabiliteringen har jag hittat en metod som funkar för mig. Jag planerar in vilotid i min kalender. För att det ska bli tydligt så använder jag två färger i min kalender, blått tar energi och vitt ger energi. Det ska vara lika mycket vitt som blått under en vecka. Sen får man vara lite realistisk för tex speedway både ger och tar energi.
Vad är vilotid för mig? Det är en fråga jag får ofta får när jag föreläser. För mig betyder vilotid att jag låser in mig i lägenheten själv och chillar med Baby. I går skrev jag att jag skulle ha en lugn kväll i soffan, för det stod i min kalender. Så blev det också, gårdagen bestod av skumbad, mys i min nya pyjamas och chillande framför Musikhjälpen. Du har väl inte missat min insamling? Kolla in den här och var med och gör skillnad.
Detta inlägg är skrivet i samarbete med mitt eget företag Aspiepower media
Vill du boka mig som föreläsare under 2019?Det känns så himla sjukt men det här året börjar gå mot sitt slut. Det är nu dags att börja planera för 2019. Vet du om att du vill boka mig som föreläsare under året? Då är det dags att göra det nu! Boka en rolig, gripande och informativ föreläsning om hur det kan vara att leva med Aspergers syndrom och Bipolär sjukdom typ 2. Jag kommer ta med er på min resa från trasig 14 åring, psykiatrisk slutenvård och åtta självmordsförsök. Till att hitta tillbaka till livet, utbilda sig till journalist, bli egen företagare och en prisad föreläsare som varit självskadefri i över två år.
Jag får ofta frågan om vem som kan lyssna på min föreläsning och jag tycker att alla kan göra det. Jag har tidigare föreläst för personal på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och landsting. Ungdomar, lärare och idrottsföreningar. Ni kan läsa mer om tidigare uppdragsgivare här. Jag kan också anpassa föreläsningen efter kundens önskemål.
För prisuppgifter, frågor och bokningar maila mig på: info@joannahalvardsson.se
Alla som jobbar med barn och ungdomar borde få möjligheten att följa med Joanna på hennes resa genom att höra hennes föreläsning. En föreläsning där Joanna berättar utifrån sin verklighet på ett enkelt sätt om sina erfarenheter hur vardagen har sett ut för henne. Jag får ännu en gång bekräftat hur dåligt vårt samhälle är att ta till vara på alla människors olikheter. Det finns ibland enkla metoder och lösningar som gör att alla människor kan få utvecklas och få ett bra liv. Jag rekommenderar varmt Joannas föreläsning.
/Anders Rosell, Orsa
När man hör Joanna föreläsa och får hänga med på hennes resa fram till i dag så börjar man fundera man väldigt mycket på hur detta kan få ske. Joanna berättar på ett intressant sätt om hur hennes liv har varit och man får följa med på en resa på livets otroligt svåra berg och dalbana. Att få chansen att höra denna föreläsning har hjälp mig i mitt accepterande av min egen Asperger diagnos då Joanna berättar att alla är olika men unika på sitt sätt.
/Martin