Browsing Tag

Aspergers syndrom

Aspergers syndrom Psykisk ohälsa

Fallet Sannah: Polisen borde ha bättre kunskap om NPF-diagnoser

Posted on 30 januari, 2018

Fallet Sannah

I går när jag skulle gå och lägga mig så startade jag tv:n i sovrummet. Kalla Fakta började precis och jag reagerade för att de sa att dagens fall hade hänt i Ekshärad i Värmland. (Som hör till Hagfors kommun). Programmet handlade om Fallet Sannah. Hon hade blivit utsatt för en våldtäkt när hon var 15 år. Hon kände igen gärningsmannen för att hon kände honom och när det kom fram vad som hade hänt så gjorde hennes föräldrar en anmälan. Hela historien är en stor soppa men de hela slutade med att gärningsmannen gick fri, åtal väcktes ej.

Fick betala skadestånd till gärningsmannen

Senare blev i stället Sannah dömd för att ha hittat på allt. Trots att hon har ett rättsintyg som styrker handlingen och kan peka ut gärningsmannen. Så nu får hon betala skadestånd till han som våldtog henne. Det är helt sjukt hur vårt rättsystem fungerar. Kalla fakta kommer även fram till att det finns bevis som polisen struntat i och att det finns brister i utredningen , för att polisenhela tiden utgick från att Sannah ljög.

Jag har upplevt samma sak

Sannah har även Aspergers syndrom och hon berättar om hur hon upplever att polisen inte förstod hennes funktionsnedsättning och svårigheter. De pressade henne på ett sätt som inte är okej. Jag känner igen det Sannah beskriver, jag kan bara prata utifrån mig själv. När jag var 16 år så utsattes jag för ett sexuellt övergrepp. (Ni kan läsa mer om det här) Även jag blev dåligt bemött av polisen.

Polisen borde ha bättre kunskap om NPF-diagnoser

När mitt andra förhör skulle hållas så var det självaste chefåklagaren som skulle hålla i det. Han hade läst på om min diagnos, trodde han i alla fall. I rummet fanns jag, min klassföreståndare, en polis och åklagaren. Min klassföreståndare var med för att jag inte ville ha med mina föräldrar men de ville att någon vuxen skulle vara med. Hon var dock tillsagd att hon inte fick säga ett ord under förhöret för det spelades in. Det visade sig att åklagaren inte hade läst på om Aspergers syndrom utan om ”vanlig” autism och han började prata till mig som jag vore ett barn. Flera gånger frågade han om jag verkligen förstod vad han sa.

Svarade plikttroget på alla frågor

Jag satt där snällt och svarade plikttroget på alla frågor. När man sitter i en sådan utsatt situation som detta var så vill man ju bara att allt ska bli så bra som möjligt. Därför svarade jag på polisens frågor, för hur skulle de annars kunna hjälpa mig? I dag när jag tänker tillbaka på det så känns det bara absurt att han sitter och frågar vad jag hade för trosor på mig samtidigt som han pratar till mig på bebisspråk. När förhöret var slut och min klassföreståndare äntligen får prata så skriker hon: ”Vad håller ni på med egentligen? Varför pratar du till Joanna som hon vore efterbliven? Hon är troligen smartare än vad du är”. Åklagaren började mumla något ohörbart och såg besvärad ut. När det kom fram att han läst på om fel diagnos så bad han om ursäkt.

Har det någon betydelse vad jag använder för trosor?

Jag tycker att polisen borde ha lite mer kunskap om NPF-diagnoser. Sen tycker jag att det är sjukt att de ställer frågor som vad man hade för trosor på sig. Va fan spelar det för roll? För även om jag nu skulle runt naken på stan så har INGEN rätt att ta på mig om jag inte tycker att det är okej.

Här kan ni se programmet om Sannah.

Aspergers syndrom Bipolär sjukdom typ 2 Psykisk ohälsa

Jag får sjukersättning!

Posted on 30 januari, 2018

Plötsligt ändras saker snabbt… JAG FÅR SJUKERSÄTTNING!!!

I går skrev jag ett inlägg om ovissheten och stressan av att inte veta om jag kommer få sjukersättning eller ej. En halvtimma efter jag tryckte på publicera så ringer pappa och säger att min handläggare på Försäkringskassan hade ringt. De ringer honom för att vi skrivit en fullmakt för att jag inte orkar prata med dem. JAG FÅR SJUKERSÄTTNING PÅ 50%. Det behövdes inget tjafs, ingen överklagan, inget slöseri på energi, inga fler läkarintyg. Äntligen är det över!

Vissa kanske tycker att det är sjukt att jag jublar över att få halv sjukpension. Ni är troligen friska personer som inte vet hur systemet fungerar. Hur jobbigt det är att hela tiden bli ifrågasatt fast man kämpar på så hårt man kan, för att fungera så bra som möjligt. Det är bara de närmaste som ser hur hårt det tar när man kraschar för att man försökt för mycket. Hur lång vägen tillbaka är efter en krasch. Bara för att man har försökt att passa in i mallen som vårt samhälle har. Det känns sjukt skönt att äntlig få ha en vardag som ”vanliga” människor har. Utan att behöva vara rädd för att krascha för man måste prestera mer än vad man klarar av för att få ekonomin att gå ihop.

Tack Försäkringskassan för att jag äntligen kan få ett lugn!

Jag får sjukersättning

Baby, vi får nog ta och fira det här med en stickis!

Aspergers syndrom Bipolär sjukdom typ 2 Psykisk ohälsa Vardag

Vem är egentligen Joanna?

Posted on 24 januari, 2018

Vem är Joanna?

Eftersom det kommit in så många nya läsare här senaste tiden så kanske det är någon som tänker vem är Joanna? Så det kanske är dags för liten presentation?

Joanna var en tyst snäll och blyg liten tjej

Joanna, Emelie, Nathalié, Halvardsson föddes på Karlstad BB den 9 februari 1988 klockan 20.28. Jag är uppvuxen med mina föräldrar i Hagfors i norra Värmland. Ni vet staden som Monica Zetterlund och Christer Sjögren kommer ifrån. Jag har alltid uppfattas som en snäll tyst och blyg liten tjej som satt längst bak i klassrummet och inte var till besvär. Den som helst ville umgås med de vuxna. Som barn hade jag massa vänner men jag kände mig ändå annorlunda och utanför. Jag tyckte att det var jobbigt att umgås med mer än en person i taget. Men fram till till högstadiet fungerade det ändå ganska bra. Sen blev jag tonåring och då ska man helt plötsligt börja umgås på ett annat sätt. Som barn kunde jag kolla på när mina kompisar lekte och göra lika dant. Men som tonåring börjar man att använda sociala oskrivna regler och är på ett viss sätt, det funkade inte för mig.

Utanförskap och mobbning

Som 13 åring fick jag kontakt med Barn och Ungdoms psykiatrin för första gången. Då hade det kommit fram att jag kände mig ensam och utanför och att tjejerna i min klass stötte ut och mobbade mig. Som 14 åring hade deras mobbing krossat mig. Jag vill inte  leva längre och jag försökte ta mitt liv för första gången. Sen väntade många år med psykisk ohälsa, självskadebeteende, psykoser, psykiatrisk slutenvård och åtta självmordsförsök. Vill ni veta mer om den perioden så kan ni lyssna här.

Det var inte meningen att jag skulle dö

Det var någonstans där i ambulansen på väg till sjukhuset efter mitt åttonde självmordsförsök som jag insåg att det här är inte meningen. Det är inte meningen att jag ska dö för då hade jag varit död för länge sedan. Det måste finnas en mening med att jag överlever hela tiden och den är att jag kan berätta min historia för att hjälpa andra. Jag kan inte göra något åt det jag varit med om men genom att berätta min historia så kan jag göra så inget barn behöver gå igenom det jag gått igenom.

Bipolär typ 2

Sommaren 2015 fick jag även diagnosen bipolär sjukdom typ 2, då hade jag haft diagnosen i 12 år utan att veta om det. Det var skönt att äntligen förstå varför mitt liv alltid varit en stor berg och dalbana. Än i dag försöker jag lära mig att förstå hur jag ska hantera diagnosen. Men vi har hittat rätt mediciner och efter 15 år har jag avslutat mitt självskadebeteende.

Joanna

Prisad föreläsare

I dag har jag hittat tillbaka till livet. Jag har utbildat mig till journalist. Jag är en prisad föreläsare och driver företaget Aspiepower media där jag bloggar och föreläser över hela Sverige. Platea AB utsåg mig till Årets Modiga Hjärta 2016 och Autism och Asperger föreningen i Värmland utsåg mig till Årets pusselbit i Värmland 2017 för mitt arbete med att öka öppenheten kring psykisk ohälsa/diagnoser. För att jag är en förebild för barn och unga med liknande svårigheter.

Särbo och förlovad

I dag bor jag i Karlstad tillsammans med min lurvunge och bästa vän katten Baby. Jag är förlovad och har ett diastansförhållande med Henrik sedan snart 6 år tillbaka och jag fick två kids med på köpet.

Speedway fantast

Jag är född till speedwaynörd och var på min första isracingtävling vid tre veckors ålder. Jag har bara missat åtta av speedwaylaget Valsarnas hemmamatcher i elitserien och allsvenskan på 27 år. Jag brinner för sporten och jobbar ideellt som bland annat webbmaster åt speedwayföraren Ludvig Lindgren, som också är min bästa vän.

Lever drömmen

I dag lever jag drömmen och gör det jag älskar. Jag driver eget på 25% och jobbar 25% på ett Elföretag där jag bla sköter om sociala medier och hemsida. Jag är även Attitydambassadör för Hjärnkoll och sitter med i styrelsen för föreningen Hjärnkoll i Värmland. Jag har hittat styrkorna med mina diagnoser och tar vara på superkrafterna. Jag har valt att dela med mig av min historia för att jag vill öka öppenheten kring psykisk ohälsa. Men framförallt vill jag visa att en diagnos inte behöver vara ett hinder. Utan också kan vara en styrka om man får rätt stöd och hjälp. För det är jag ett levande bevis på. Nu har ni fått lite mer info om vem Joanna är. Jag hoppas att ni gillade inlägget.

Personer som ofta nämn i min blogg:

Henrik: Min pojkvän.
Baby, Bebbsan, Backyard Baby, Fröken B: Min katt och bästa vän.
Carolina: Min bästa vän som alltid finns där och ställer upp till 200%.
Ludde: Min bästa vän speedwayföraren Ludvig Lindgren.
Mamma och pappa: Tror inte de behöver någon närmare beskrivning.
Dregen: Rockstjärnan Dregen som är gitarrist i Backyard Babies och The Hellacopters. Mitt hjärta slår några extra slag för honom.

 

Vardag

I kväll är Saga Norén och Bron tillbaka!

Posted on 1 januari, 2018

Yay Saga Norén är tillbaka!

I dag är dagen jag längtat efter i nästan ett år. Bron säsong 4 börjar sändas på SVT 1 kl 21.00. Ja det är sant älskade Saga Norén är tillbaka! Jag älskar svenska kriminalare och jag älskar Saga.

Har hon Asperger eller ej?

Det har varit många diskussioner om Saga har Aspergers syndrom eller ej. De som skrivit serien säger att de inte tänkt på någon diagnos när de skapade karaktären. Medan skådespelaren Sofia Hellin berättar att hon pluggat på om Asperger/autism för att kunna gå in i kollen.

Speglar diagnosen på ett bra sätt

Visst överdriver de lite när de säger att hon har Asperger, men allt är ju överdrivet i film. Jag tycker ändå att de gör det på ett bra sätt. Det är tydligt att hon har sociala svårigheter men att de lyfter styrkorna. Att det är Saga som alltid löser allt pga av sin förmåga att lägga märkte till detaljer. Det där drivet som hon har som driver henne framåt när andra gett upp. Jag skrev en debattartikel om det för Expressen för några år sedan ni kan läsa den här.

Saga Norén

Psykisk ohälsa Vardag

Fem saker som anhöriga till personer med NPF bör tänka på…

Posted on 19 december, 2017

Bemötande och förståelse är väldigt viktigt när man lever med en NPF-diagnos. Därför har jag här nedan gjort en listat fem saker som anhöriga till personer med NPF bör tänka på.

Fem saker som anhöriga till personer med NPF bör tänka på

Fem saker som anhöriga till personer med NPF bör tänka på

1. Att alla människor med NPF inte är likadana. Alla människor är UNIKA oavsett diagnos eller ej. Jag kan inte sitta här och säga vad ni ska tänka på när ni möter ett barn/anhörig, för jag vet inte hur ditt barn fungerar. Jag kan bara säga vad du ska tänka på när du möter mig för jag vet hur jag fungerar.

2. En diagnos för inte bara med sig svagheter den för även med sig styrkor. I stället för att säga till ditt barn ”men det där kan ju inte du göra för du har Asperger”. Eller ”Oj det blev så här för du har Asperger”…. Lyft i stället styrkorna med diagnosen. Tex när ditt barn spelar memory säg då ”Du är så duktig, jag önskar att också jag hade så där bra detaljminne, som du har tack vare din Asperger diagnos,”

3. Glöm aldrig bort vikten av tydlighet och struktur.

4. Skyll inte allt på diagnosen. Jag är så trött på personer som beter sig illa och säger ”Ja men jag förstod inte för jag har Asperger”, för det har man lärt sig av sina föräldrar. Ja man har svårigheter men jag kan liksom inte gå runt och säga ”Jag har Asperger så hela världen måste anpassa sig efter mig”. För det funkar inte riktigt så, man kan lära sig hantera sin diagnos.

5. Jag har skrivit om det här hundra gånger nu- Berätta för andra om diagnosen! Det blir så himla mycket lättare om personer man möter kan hjälpa till och anpassa sig. Om  vi inte pratar om våra diagnoser så kommer vi aldrig få ett samhälle där alla får vara som dom är utan att bli dömda.