2 år och 8 månader utan självskadebeteende
Ännu en månad har gått. I dag firar jag 2 år och 8 månader utan självskadebeteende. Den här månaden har inte varit enkel. Jag har drabbats av en kris och legat en natt på slutenvård. Mitt liv har tagit en ny vändning. Livet är kaos men jag har inte skadat mig själv. Jag är så jävla stolt över mig själv! Läkaren berömde mig och frågar om jag har tankar på att skada mig själv. Det har jag men jag gör det inte för jag vet att det inte hjälper. Det finns bara en enda anledning till att jag inte gjort det och det är för att jag lovar L att inte göra det. Jag vet hur besviken han skulle bli och därför gör jag det inte.
Fick beröm
Läkaren gav mig beröm för att jag kan hantera situationen och har strategier för hur jag ska hantera situationen när tankarna på att skada sig själv kommer. Jag kommer få leva med dom tankarna/impulserna i resten av mitt liv. Det blir som en drog och ett beroende som alltid finns där under utan men blommar upp när livet är mindre roligt. Jag tänkte dela med mig av mina strategier så här kommer dom.
Mina strategier för att inte skada mig själv:
1. Ha en gummisnodd på armen och snärta den mot handleden.
På så sätt får du smärtan du får när du skadar dig själv men du får inga ärr eller kan skada dig allvarligt.
2. Ha en isbit i handen.
Av samma anledning som hårsnodden.
3. Duscha iskallt vatten
Det gör ont och är obehagligt och hjärnan får impulser om att det gör ont. Då får du smärtan någon annanstans och glömmer bort smärtan i själen utan att behöva skada dig.
4. Tatuera in en påminnelse
Det här är inget som alla kan göra men min tatuering påminner mig om att mitt självskadebeteende är slut. När jag kollar ner på min handled så blir jag påmind om det.