Sov inte alls bra i natt, vaknade typ 700 gånger av smärta. Och när klockan ringde så kom jag inte ens upp ur sängen. Så fick ta smärtstillande och smsa min chef att jag jobbar hemifrån. Nu har jag tagit ett varmt bad och ska logga mig och vila lite på värmedynan i vätan på att tabletterna ska börja ge effekt.
Klockan ringer, jag trycker på snooze-knappen tre gånger. Har för ont för att orka röra mig. Är ingen bra dag i dag, känns som någon kört över mig. Värker i varje millimeter av kroppen. Vill helst vara hemma, strunta i att jobba och bara stanna kvar i sängen. Men det funkar inte
Fick försöka rulla ur sängen och ta mig till badrummet och ställa mig i duschen. Under värmen kan jag försiktigt försöka få i gång kroppen. Nu har jag varit inne i ett bra skov ganska länge men nu tycker kroppen att det räcker att må bra. Men man får göra det bästa av situationen. Nu längtar jag ännu mer efter att åka utomlands.
Jordgubbar är iallafall en bra frukost
Mamma blev som sagt med hem till Karlstad i går, börjar nästan undra om hon flyttat in för hon är här så ofta nu:D Hon är inne i ett stort skov av sin psoriasis så hon går på behandling på sjukset i Karlstad, därför är hon är två gånger i veckan.
När man ser hur hon ser ut så hoppas jag att jag aldrig kommer få psoriasis i huden. Fast den risken är ju ganska stor, men jag tror att reumatologen sa att det var 15% som har psoriasisartrit som aldrig får i hunden. Vi kan ju hoppas att jag är en av dem men. Men eftersom jag fortfarande är ganska ung så säger de att det finns en risk att det bryter ut. Sen brukar ju jag inte direkt ha tur och lyckas ju få allt man kan få.
Ni som läser den här bloggen och har psoriasisatrit har ni också i huden?
Vad bröt ut först på er, i lederna eller huden?
Mormor det är bra att du flyttat hit, för dina händer är så sköna;)
Jag missbrukar melon just nu, så gott!
Det viktigaste är att katten ligger skönt… Sen att jag får ha mitt ben uppe på väggen, det är sånt man får ta som kattägare;)
Spenderade hela gårdagseftermiddagen och kvällen med att följa nyhetssändningarna från de tragiska händelserna i Stockholm. Jag är glad för att det inte är denna helg vi är där och att mina vänner verkar må bra. Men min tankar går till de drabbade och deras anhöriga. Så overklig men ändå så nära. Men på något obegripligt sätt så måste vardagen ändå fortsätta. Och när man läser under #openstockholm så inser man att det fortfarande finns hopp för världen.
Så här kommer inlägget om gårdagen som skulle ha kommit upp i går kväll….
Började gårdagen med att åka till badhuset och simma. Målet var en 1 km som vanligt men fick ge upp efter halva tiden för mitt bäcken och min nacke gjorde för ont. 09 är nog lite för tidigt för träning för min del eftersom det dröjer fram till lunch innan jag hunnit få i gång mina leder ordentligt. Men det blev iallafall frukost vid badhuset innan jag åkte hem och hämtade upp Bebbsan för att åka mot Hagfors.
Väl framme i Hagfors åkte jag och pappa och bytte däck på min bil.
Och sen spenderades som sagt kvällen framför nyheterna.
Mitt i allt elände så måste jag berätta något bra!
När jag körde till Hagfors fick jag höra en bra nyhet på radion. De påstod nämligen att 1 timmas bad om dagen förbränner lika mycket som 30 minuter promenad. Yes vad smal jag kommer bli, beach 2017 är räddad nu;)
I stället för promenad så blev det finfika med min kontaktperson i stället, ganska bra det också. Har även hunnit med att tvätta lite, sånt som måste göras fast det gör ont överallt. Går dock enklare nu i nya lägenheten när det finns ett fungerande torkrum så jag slipper ha halva lägenheten full med tvätt.
Och sen har jag hunnit jobba lite men ska köra en timma till i kväll. Är verkligen glad över att jag får jobba hemifrån när kroppen protesterar. För det är ju det funkar ju om jag får ligger ner i soffan, och kan vila lite i mellan. I morgon har jag dock tänkt åka till kontoret. Känns lite bättre i kroppen nu, har ju morfin i kroppen men känns ändå ganska okej tillskillnad från i morse, så det går framåt.
