Kost och träning

Resultat vecka 67 med Viktväktarna

Början av veckan gick bra men sen ballade det ur och jag hetsåt två chokladkakor. Jag drar på mig vätska av Litium och är sugen på allt hela jävla tiden. Samtidigt har jag tappat motivationen för det går så segt nu på slutet. Jag pallade mig i väg på vägningen och jag är mer än nöjd med mitt resultat vecka 67 med Viktväktarna som blev -0,3 kg. Hade verkligen inte räknat med minus. Jag har dock bestämt mig för att köra stenhårt nu och i går gick jag 1,3 mil. Det är bara att fortsätta kämpa mot målvikt.

11 år som Viktväktare

I dag är det 11 år sedan jag fick nog och skrev in mig på Viktväktarna. Allt började med att jag blev 18 år 2006 och blev överflyttad från BUP till vuxenpsyk. På första mötet med min nya läkare berättad jag att jag hörde röster. Detta hade BUP vetat om i två år men valt att inte medicinera. Den nya läkaren tänkte dock inte på samma sätt så när jag klev ut från mötet så hade jag fått ett recept på tre nya mediciner. Det här var bara början för under 2006 testade 17 olika antipykotiska mediciner. det var höj. Det var sänk. Det var insättning och utsättning. Det var tabletter, droppar och sprutor.

Biverkningar som ett brev på posten

Med de nya medicinerna kom även biverkningarna. En av de vanligaste biverkningar på psykofarmaka är viktuppgång. Jag gick upp 30 kg på en och en halv månad. Vi bad psykiatrin om hjälp men jag blev inte erbjuden varken dietist eller sjukgymnast. Siffrorna på vågen blev bara högre och högre och den 5 maj 2008 fick jag nog och gick och vägde in mig på Viktväktarna och vägde då 95 kg.

Ändrad kost

Eftersom jag har en reumatisk sjukdom och inte kan träna som andra så tog jag promenader och fokuserad på maten. På 1 år så gick jag ner de där 30 kilona. Jag har min envishet och drivet jag får av mina diagnoser att tacka för det. Jag höll vikten i 10 år sen var det dags att ändra mediciner igen. Den här gången gick jag upp 15 kg på en månad sen satta jag ner foten igen och skrev in mig än en gång i januari 2018. Nu är det ynka 1,4 kg kvar till målvikt. En av de vanligaste kommentarerna jag får nu när jag närmar mig målvikt är ”Sluta banta det räcker nu”. För det första så är det JAG som bestämmer när det räcker. För det andra så bantar jag inte, Viktväktarna är en livsstil som jag valt att leva efter för att JAG mår bra av det.

Andra dagen på nya jobbet

I går gjorde jag min andra dag på nya jobbet och jag trivs som fisken i vattnet. Det är så kul att få vara kreativ och skapa igen. Inget ont mot minne gamla chef, han är snäll och jag trivdes där med. Problemet var att han inte hade tid att sätta sig ner och ge mig arbetsuppgifter för han hade så mycket jobb. Därför satt jag ofta och gjorde ingenting. Det blir ganska långtråkigt i längden. Därför är jag glad att Åsa hade möjligheten att anställa mig för där kan jag jobba mer självständigt och det finns massa jobb för mig.

Kärleksfull kollega

Min första uppgift blev att skapa en affisch till sommarens gruppträning. Ni ser resultatet på bilden nedan. Förutom roligt jobb så har jag också en kärleksfull kollega på mitt nya jobb. Ni som följt min blogg ett tag känner igen Roffe. Bättre kollage kan man inte ha förutom att han håller på att pussa ihjäl mig.

Matsmart

Efter att jag hade jobbat klart i går så åkte jag och hämta ut paket. Hade beställt lite gottis från Matsmart. Kan meddela att både proteinbaren och rawbollarna  är riktigt goda. Både innehåller tre smartpoints och är bra att ha som mellanmål att ta med till jobbet. Annars blev det en lugn  fredag i soffan med fröken B och ladda upp inför helgen. I dag väntar två timmars jobb och i morgon är det dags för 10 år jubileum med (H)järnkoll.

Sopplunch i Mariebergsskogen

I går var det första maj och en ledig dag men för mig blev inte dagen så ledig. Jag började dagen med att ta en sopplunch i Mariebergsskogen med min kontaktperson. Jag kan verkligen rekommendera Naturums soppbuffé. Blomkålssoppa stod på menyn i dag.

8 km senare

När vi hade ätit klart så tog vi en promenad. Nu visar stegräknaren 8 km och det känns i låren kan jag säga. När vi var klara skyndade jag mig hem för att hämta en jacka innan jag drog i väg på tutbingo med Carolina, Rosie, ett gäng hundar och några andra.

Ingen vinst

Vi vann inget men vad gör det när vi har varann? En trevlig eftermiddag blev det iallafall. Eftersom vi suttit med rutan nervevad så har jag ont överallt just nu. Min stackars reumatismkropp gillar inte att sitta i drag.  Jag har tagit ett bad men det känns fortfarande som att jag är stel som en 80 åring.

Mitt nya hälsosamma liv

Efter två veckors fusk så började jag räkna points i dag. De gick ju skitbra för Carolina hade med sig kladdkaka till bingon haha. Jag tog en bit men har ändå hållit budgeten. Det är jag gillar med Viktväktarna att man kan unna sig saker bara man gör smarta val. I dag är det dags för vägning vi får se hur det går.