Ibland blir jag bara så trött på min sjukdom…
Att det aldrig får vara riktigt bra för då händer något nytt. Förra veckan slängde jag mitt avtagbara gips, för jag tyckte att jag inte behövde den mer. Och vad händer? Jo självklart börjar foten att spöka igen. Jag kan få lite ont om jag går lite för mycket, men har inte gått särskilt mycket den senaste tiden. Och nu gör det inte lite ont utan så ont så jag överväger att ta morfin.
Henrik säger att vädret ska bli sämre så vi hoppas på att det beror på det och så länge knaprar jag inflammationshämmande och alvedon och hoppas att det blir bättre snart.
I dag sken iallafall solen och jag måste påstå att kontor är överskattade sådana här dagar. Men avverkade iallafall några timmar på kontoret innan jag åkte hem till mitt hemmakontor, även känt som balkongen.
Efter en stund i solen var det dags att ta liten promenad till Hjärnkolls lokaler för styrelsemöte. På vägen dit kändes foten ganska okej men på vägen hem la den av totalt. Nu ska jag bädda ner mig i soffan och tycka synd om mig själv och vänta på bättre tider.
Nu är jag hemma från dagens föreläsning och jag är nöjd och jag tror att dom som bokade mig är det med. Och när jag kom dit fick jag veta att jag fick prata i 15 minuter extra vilket var skönt så kunde jag strunta helt i att behöva få med allt.Och jag hoppas att det här kan vara startskottet för att få komma in i skolvärlden mer, men jag är nöjd om någon tar med sig något av det jag sa hem.
Sen fick jag en handduk i present perfekt så här i flyttider och när jag ska inreda ett hem. Jag gillar presenter som man kan ha kvar sen. Blommor är fin men jag har en förmåga att döda dem efter en vecka;) Nu ska jag chilla lite i väntan på att Henrik ska komma hit sen får vi se vad den här dagen har att erbjud.
Bilden är lånad från Lärarförbundet i Uppsala
Hej kompisar, tänkte bara kika in och säga hej!
Sitter här i soffan och väntar på att jag ska dra i väg till stadshotellet, har typ 500 meter dit så slipper resa i dag:D
