Boka mig som föreläsare

Våga prata om psykisk ohälsa

Speedway

Vardag

Vad händer med mig?

Ladda batterierna

Eftersom jag knappt jobbat sen januari pga Corona så sluskar livet på i långsam takt. Senaste veckorna har dock tempot ökat lite. Alla människor behöver ladda batterierna ibland men det är extra viktigt för oss med diagnoser. Jag kände i början av den här veckan att jag var lite på bristningsgränsen och då är det dags att sakta ner. Så det bli en ensam helg i Karlstad. Med så lite intryck och andra en energikrävande saker som möjligt.

Vad händer med mig?

Jag vet inte riktigt vad som händer med mig. Som jag skrivit tidigare så mår jag bättre än någonsin nu. Jag har knappt någon ångest alls. Livet bara flyter på. Jag sover fortfarande bra, tränar bra och nu äter jag till och med bra. Haha har iallafall orkat hålla maten i över en vecka nu. Har inte ens använt halva veckobonusen denna veckan. Jag vet inte ens när de hände sist.

Starkare än någonsin

Jag känner mig starkare än någonsin. Både psykisk och fysiskt. Det känns fantastisk men som jag sagt tidigare också lite läskigt. Är som att lära känna sig själv på nytt. Vem är jag utan ångest och psykisk ohälsa varje dag? Jag minns inte den personen. Har den ens funnits? Men jag ser fram emot att lära känna den nya Joanna.

Aspergers syndrom Bipolär sjukdom typ 2 Psykisk ohälsa Självskadebeteende

4 år och en månad utan självskadebeteende

4 år och en månad utan självskadebeteende

4 år och en månad utan självskadebeteende

Tiden går fort när man har roligt, säger dom. Det sägs som att tiden flyger i väg. Allt fortsätter att bara flyta på. Har knappt haft ångest på tre veckor. Bara pytte lite någon dag. Det är nytt rekord på minst 20 år troligen mer. Jag har alltid haft en liten ångestklump i bröstet sedan jag var barn. Men nu är den som bortblåst. Skönt och läskigt på en och samma gång.

En kombination

Jag tror att det är en kombination av flera olika saker som gör att jag mår bättre. Det kan ta upp till två år innan man uppnår fulleffekt av Litium. Vi är uppe i ett år och fem månader nu. Levaxinet verkar funka så mitt hypotyreos är bättre. Jag har också gjort slut med två vänner som jag älskar men som får mig att inte må bra just nu. Jag har blivit starkare i mig själv och orkar inte lägga tid på människor som bara tar energi. Sen tror jag att jag är en bra bit på väg med att hitta den bästa versionen av mig själv.

Skönt och läskigt

Det känns som sagt både skönt och läskigt att må bättre. Jag är så van att må dåligt så jag kan inte riktigt slappna av för jag är livrädd för att det ska säga pang och komma allt på en gång. Jag försöker njuta av varje dag utan ångest men samtidigt känns det lite för bra för att vara sant. Men i dag firar vi 4 år och en månad utan självskadebeteende.

Vardag

Min viktresa vecka 34

Min viktresa vecka 34

Det går såååååå segt! Neråt… uppåt….neråt…. uppåt… Jag studsar som en jävla jojo upp och ner. Jag lyckas bara hålla maten i en halv vecka sen spårar det. Jag blir galen! Varför ska det gå så segt! Och innan någon säger att det hänt massa med min kropp… JAG VET! Men det gör det inte enklare. Jag hatar att min kropp inte funkar som den ska pga jävla mediciner. Det är så orättvist.

Skaffa PT?

Jag funderar på att skaffa en PT. Kanske är det jag behöver för att få en sista skjuts. Någon som har lite koll på mig så jag inte fuskar. Någon som kan ge råd så jag tränar på rätt sätt. Vad har ni för erfarenheter? Har ni testat PT? Var det värt det?
Träningen funkar ju iallafall körde 100 000 steg förra veckan, det är nog rekord. Nu gör vi ett nytt försök att få ordning även på maten.

Vardag

Min viktresa vecka 33

Min viktresa vecka 33

Jag vill börja det här inlägget med att be om ursäkt för att jag är så dålig på att uppdatera här. Det händer inte så mycket spännande just nu och jag har noll inspiration men jag lovar att försöka bli bättre. Här kommer iallafall resultatet för min viktresa vecka 33. Vågen visar +1,2 kg för att det är den där veckan i månader då typ alla kvinnor går upp i vikt. Väldigt orättvist tycker jag! Men det är väl bara att kämpa på. Brukar tänka på det som min gamla chef Åsa sagt ”Joanna man kan inte gå på 1,2 kg fett på ett dygn. Det är omöjligt!”

En dag i Mariebergsskogen

Jag säger att det inte händer så mycket men i går blev det en heldag i Mariebergsskogen med kusinbarn Nathalie. Hon ville vara själv med sin Joanna och självklart ska man då få vara det. De ett besök på Naturum, kolla på djuren, leka i lekparkerna och minigolf. Som avslutning blev de mat från McDonalds och titta på film. Helt väldigt bra dag!

 

Aspergers syndrom Bipolär sjukdom typ 2 Psykisk ohälsa

7 dagar utan ångest

ångest

7 dagar utan ångest

Sju dagar utan ångest.
En vecka.
Jag minns inte ens när det hände sist.
Om det någonsin har hänt.
Iallafall inte på 20 år.

Bra flow

Jag är inne i ett sjukt bra flow nu.
Allt bara flyter på.
Jag tränar bra, äter bra och sover bra.
Allt är allmänt bra.

Läskigt

Det är dock lite läskigt för jag är trots allt bipolär.
Jag går runt och väntar på att det ska säga pang.
Att sju dagars ångest ska komma på en och samma gång.

Försöker njuta

Jag försöker njuta av stunden för när man är bipolär så vet man aldrig hur länge det varar.
Fem minuter, fem dagar, fem månader eller fem år?
Men just nu är det bra 🙂