RIP Star

Det värsta som kunde hända

I mitt senaste inlägg skrev jag om att jag hade fått en kris. Eller snarare en dubbelkris. I det här inlägget tänkte jag fortsätta berätta vad som hände. Den 27 maj hände det värsta som kunde hända. Finaste älskade Star fick somna in.

Fick ont i magen

Allt började med att Star två veckor innan fick ont i magen. Jag ringde veterinären och blev rekommenderad att testa skonkost en vecka. Vilket jag gjorde men det blev inte bättre. Så jag ringde igen och fick en tid.

Trodde att det var en infektioner

Den 27 maj åkte jag, pappa och Star till Karlstad och veterinären. Han var lite hängig men jag tänkte att det kanske var en infektion eller något. Ingen hade en tanke på att vi några timmar senare skulle åka hem utan katt. Bara ett dygn innan sprang han runt och lekte med sin favoritvippa i munnen.

Gick snabbt

Väl framme gick det snabbt. Hans infektionsvärden var skyhöga och veterinären sa direkt att de misstänkte att han hade en allvarlig, obotlig sjukdom. Så de ville göra röntgen och ultraljud. Där blev hennes misstanke bekräftad. Hela buken var full av vätska och allt tydde på att Star hade drabbats av FIP.

Finns ingen godkänd behandling

Det finns inge godkänd behandling av FIP i Sverige. Så enda alternativet var en ”svart” behandling som bara finns i Stockholm och Göteborg och kostar över 20 000 och de finns inga bevis på att den hjälper. Det skulle aldrig göra honom frisk, bara skjuta fram förloppet.

Fanns inga andra val

Så det fanns inga andra val än att låta Star få somna in. Han blev sjukare och sjukare på bara några timmar. Så det var det enda värdiga för han. I bland är livet sjukt orättvist och jag undra varför allt ska hända mig hela tiden. Men som en vän sa ”Joanna du fick det här livet för att du är nog stark att orka leva det”, så jag försöker tänka på.

Sex bra månader ihop

Tiden jag fick med Star var alldeles för kort. Men vi fick ändå sex bra månader ihop och dom kommer jag bära med mig. Nu står Stars urna hemma i bokhyllan bredvid Babys. Bara jag får tid så jag fixa att han får den rockstjärne urna som han förtjänar. ❤️

Något bra av det dåliga

De enda positiva med att Star dog var att vännen jag skrev om i förra inlägget kom tillbaka då. Så de blev en kris mindre i krisen. Jag ringde hen tre gånger utan svar sen ringde jag till hens telefonsvarare och skrek hysteriskt att jag inte skulle klara de här utan hen. Kan inte beskriva känslan när hens namn lyser på displayen några minuter senare för första gången på tre veckor.

Saknade är stor

Saknade och tomheten efter Star är stor. Allting gick så himla snabbt. Med Baby så fick vi ju fem extra månader så man ju förberedd på att tiden tickade ner. Med Star anande vi ingenting. Jag förstod att han var lite hängig men jag kunde inte ana att hela buken var full av vätska och att han var dödligt sjukt.

Har nog inte fattat än

Även om det gått en månad så har jag nog fortfarande inte förstått vad som egentligen har hänt. Hans matskål och kattlåda har stått kvar ända tills förra veckan. Inom kort ska hans namn få pryda min arm bredvid Babys. ❤️ Sov gott lilla Staren och tack för den tiden vi fick. Nu får du vara snäll mot din storasyster i himlen. Mamma älskar dig och saknar dig så det gör ont. ❤️