Jag har sett fram emot att skriva att jag klarat sex år utan självskadebeteende. Men för några månader sedan insåg jag att så är inte fallet. Jag har ljugit för mig själv och psykiatrin, känt skam och skuld. Men det är slut med det nu. Så i stället skriver jag sex år utan fysiskt självskadebeteende och bara det är värt att fira. 🎂🎈
Det är komplext
Det här med självskadebeteende är komplext. Det är som ett missbruk och de kommer aldrig försvinna helt men man kan lära sig att leva med det. Jag hat lärt mig att hantera mitt fysiska självskadebeteende.
Jag är redo nu
Nu sex år senare är jag redo för att ta tag i mitt psykiska självskadebeteende. Allting måste få ha sin gång och jag ser fram emot att få rätt vård en gång för alla och hitta den bästa versionen av mig själv. Nästa år vill jag fira att jag är helt skadefri. ❤
En av de vanligaste frågorna jag får just nu är… Har du någon semester? När har du den och vad ska du göra? Det känns som att hela Sverige är semester-galna efter det fina vädret vi haft. Jag är ju egen företagare och vet ni vad det bästa med det är? Att jag är min egen chef och jag kan ta ledigt mer eller mindre när jag vill.
Får hem en bebis
Jag tog två veckor ledigt i Hagfors runt midsommar. Eller ledigt och ledigt jobbade några timmar här och där. Sen får vi se hur resten av den här sommaren ser ut för jag kommer nämligen få hem en bebis om en vecka. Jag har inte hunnit bättre den för er men om en vecka så flyttar Stars halvsyster Riff hem till mig. <3
Pandemin har öppnat upp mina ögon
Men någon lite tur någonstans blir det nog. Det skulle vara sjukt underbart att åka utomlands och få lite sol och bad. Men pandemin har öppnat upp mina ögon för att resa i Sverige. Nu åker jag ju runt en del i Sverige i mitt jobb som föreläsare. Men då är det så mycket annat som händer så man hinner inte se så mycket mer än föreläsningssalen haha. Jag skulle vilja åka runt mer i Sverige och vandra. Men det får nog vänta till nästa år på grund av mitt skadade knä.
Svårt att hitta bra boende
Jag tycker att det svåraste med att resa är boendet. Det finns ju så mycket att välja på och man vill ju ha något så bra som möjligt men som även är prisvärt. Om ni skulle vilja uppleva ett jätteskönt boende men vill inte vara inne i stan så kan ni titta här efter fina stugor att hyra. På Stugknuten hittar du tusentals stugor, hus och lägenheter som du kan hyra direkt av ägarna – utan krångel. Perfekt för den som inte vill lägga massa tid på att leta efter boende.
Vad har du för planer för i sommar? Har du något semestertips i Sverige?
I mitt senaste inlägg skrev jag om att jag hade fått en kris. Eller snarare en dubbelkris. I det här inlägget tänkte jag fortsätta berätta vad som hände. Den 27 maj hände det värsta som kunde hända. Finaste älskade Star fick somna in.
Fick ont i magen
Allt började med att Star två veckor innan fick ont i magen. Jag ringde veterinären och blev rekommenderad att testa skonkost en vecka. Vilket jag gjorde men det blev inte bättre. Så jag ringde igen och fick en tid.
Trodde att det var en infektioner
Den 27 maj åkte jag, pappa och Star till Karlstad och veterinären. Han var lite hängig men jag tänkte att det kanske var en infektion eller något. Ingen hade en tanke på att vi några timmar senare skulle åka hem utan katt. Bara ett dygn innan sprang han runt och lekte med sin favoritvippa i munnen.
Gick snabbt
Väl framme gick det snabbt. Hans infektionsvärden var skyhöga och veterinären sa direkt att de misstänkte att han hade en allvarlig, obotlig sjukdom. Så de ville göra röntgen och ultraljud. Där blev hennes misstanke bekräftad. Hela buken var full av vätska och allt tydde på att Star hade drabbats av FIP.
Finns ingen godkänd behandling
Det finns inge godkänd behandling av FIP i Sverige. Så enda alternativet var en ”svart” behandling som bara finns i Stockholm och Göteborg och kostar över 20 000 och de finns inga bevis på att den hjälper. Det skulle aldrig göra honom frisk, bara skjuta fram förloppet.
Fanns inga andra val
Så det fanns inga andra val än att låta Star få somna in. Han blev sjukare och sjukare på bara några timmar. Så det var det enda värdiga för han. I bland är livet sjukt orättvist och jag undra varför allt ska hända mig hela tiden. Men som en vän sa ”Joanna du fick det här livet för att du är nog stark att orka leva det”, så jag försöker tänka på.
Sex bra månader ihop
Tiden jag fick med Star var alldeles för kort. Men vi fick ändå sex bra månader ihop och dom kommer jag bära med mig. Nu står Stars urna hemma i bokhyllan bredvid Babys. Bara jag får tid så jag fixa att han får den rockstjärne urna som han förtjänar. ❤️
Något bra av det dåliga
De enda positiva med att Star dog var att vännen jag skrev om i förra inlägget kom tillbaka då. Så de blev en kris mindre i krisen. Jag ringde hen tre gånger utan svar sen ringde jag till hens telefonsvarare och skrek hysteriskt att jag inte skulle klara de här utan hen. Kan inte beskriva känslan när hens namn lyser på displayen några minuter senare för första gången på tre veckor.
Saknade är stor
Saknade och tomheten efter Star är stor. Allting gick så himla snabbt. Med Baby så fick vi ju fem extra månader så man ju förberedd på att tiden tickade ner. Med Star anande vi ingenting. Jag förstod att han var lite hängig men jag kunde inte ana att hela buken var full av vätska och att han var dödligt sjukt.
Har nog inte fattat än
Även om det gått en månad så har jag nog fortfarande inte förstått vad som egentligen har hänt. Hans matskål och kattlåda har stått kvar ända tills förra veckan. Inom kort ska hans namn få pryda min arm bredvid Babys. ❤️ Sov gott lilla Staren och tack för den tiden vi fick. Nu får du vara snäll mot din storasyster i himlen. Mamma älskar dig och saknar dig så det gör ont. ❤️
Hej kompisar! Det varit tyst här ett tag. Saker hände i livet som gjorde att jag hamnade i en kris. Eller snarare en dubbelkris. Vi tar det från början.
Blev lämad
I slutet av maj bestämde sig en av de viktigaste personerna i mitt liv att hen inte ville vara en del av mitt liv längre. Anledningen var att jag blir arg hela tiden. Skriker, är otrevlig och hotar med suicide flera gånger i veckan. Hen orkade inte mer.
Krisreaktion
När hen försvann så gick jag sönder. Men för en gångs skull handlade psykiatrin snabbt. Kanske för att pappa Stefan skällde på dom. Efter två dagar fick jag träffa en läkare och fick diagnosen krisreaktion. Fem dagar senare fick jag träffa en sjuksköterska att prata med. Två veckor senare tog de beslutet att vi ska göra en ny diagnosutredning och jag är uppsatt för att få en tid som en psykolog.
Borderline?
Anledningen till att de blir en ny diagnosutredning är att jag själv tog upp att jag tror att jag även har borderline. Yes jag håller på att sätta en diagnos på mig själv för tredje gången nu. För så har de varit alla gånger. Att jag leverar en lista på symtom som stämmer och de inser vad de har missat.
Jag har ljugit för mig själv
Jag inser att jag har ljugit för mig själv och döljt saker för att jag har skämts. Att jag har större problem än jag själv insett. När min vän försvann så kom allt upp till ytan och jag tvungen att ta emot hjälp och visa att jag är beredd att förändra mig för att få hen tillbaka. Tre veckor utan hen var fruktansvärda men jag insåg så mycket om mig själv under den tiden.
Förhoppningsvis behandling
Förhoppningsvis redan i höst blir de en borderlineutredning och de resulterar Förhoppningsvis också i att jag kommer få en DBT-behandling. Jag ser så fram emot de här för det skulle vara så jävla skönt att få en diagnos till. Det kanske låter konstigt men jag skulle bli lättnad. Jag har känt hela tiden att det är någonting mer och redan för 15 år sedan tog jag upp just borderline.
Viktigt för att få rätt vård
Egentligen är inte en diagnos till nödvändig om jag får den vård som jag behöver. Men tyvär funkar psykiatrin så att man måste ha en viss diagnos för att få en viss sort vård. Därför är en diagnosutredning nödvändigt för att få rätt vård. Jag ser fram emot att gå igenom de här och en gång för alla gå in på djupet. Jag måste få hjälp att lära mig att hantera känslor. För annars kommer jag stå här själv tillslut. För ingen orkar med mig. Jag vill verkligen hitta den bästa versionen av mig själv och jag kommer lägga ner allt på att göra det nu.
Fortsättning följer
Det blev ett långt inlägg och det här är bara en bråkdel om vad som hänt sedan sist. Jag väljer att avsluta här för i dag men kommer fortsätta berätta mer i nästa inlägg. ❤
Vid 10 tiden i går morse så hoppade jag bussen till Örebro. Jag skulle hålla i en föreläsning som Activa anordna. Det var cirka hundra personer i publiken och det känns så konstigt. Haha. Efter två år med digitala föreläsningar där man får skratta åt sina egna skämt så blir det så konstigt med alla reaktioner. Har glömt hur de låter när människor skrattar. Men det är trevligt att få komma ut och köra på riktigt igen. Och det gick galant bara jag kom i gång. 😆
Duktig tjej
Eftersom jag är en duktig tjej så följer jag kostschemat även på vift. Packade ner en matlåda i en kylbage så det fick bli lunch framför slottet i de magiska vädret. Sen tackade jag nej till fikat som den duktiga tjej jag är. Egentligen laddar jag upp för helgens konferens men vi kan låtsas att det inte är så haha.
Härlig dag
Det blev en härlig dag i Örebro. Eftersom jag ska resa så mycket kommande vecka så tog jag bussen. Skönt att få sitta ner och ta det lugnt en stund. För det är inte så mycket lugn den här veckan haha. Men i dag blir det faktiskt lite lugnare sen kör vi all in under helgen. 😆
