2019

3 år och 1 månad utan självskadebeteende

Ännu en månad har gått. I dag firar jag 3 år och 1 månad utan självskadebeteende. Ärren kommer finnas kvar på min kropp för alltid men längtan efter att göra nya finns inte där lika ofta längre. Jag tror att det är två gånger sedan mars som jag haft känslan av att jag vill skada mig själv. Litium gör underverk.

Kommer inte alltid vara så här

Just nu känns det här väldigt enkelt. Ångesten är borta och dagarna går. Dock vet jag att det inte alltid kommer vara så här. Jag är Bipolär och psykisk ohälsa och självskadebeteende kommer alltid vara en del av mitt liv. Men det blir enklare att hantera situationerna när man får verktyg för att hantera det. Jag önskar att jag hade fått den här vården för 15 år sedan. Vad mycket enklare allt hade varit då och min kropp hade troligen inte varit täckt av ärr. Nu kör vi en månad till!

Nyttig äppelpaj

Jag vet inte riktigt vad det är med mig men på hösten blir jag mer sugen på äpplen än vad jag är annars. Är det någon mer som känner igen sig? Som jag skrev för några dagar sedan så missbrukar jag stekta äpplen just nu. Efter ett tag blir det dock tråkigt att äta samma sak så jag fick en idé. Minns ni frukostpajen jag bakade för ca 1 år sedan? Då med hallon nu med äpplen. Så smart jag är ibland! En nyttig och god paj som kan göra i så många olika varianter. Den är lite grötig i konsistensen, som en lyxigare variant av havregrynsgröt. Med en klick vaniljkvarg blir den extra god. Passar som både frukost, fika eller mellanmål. För er som följer Viktväktarnas program så innehåller en portion 4 points + det man serverar till.

Till fyra portioner behöver du: 

Fyra ägg
Tre äpplen
8 msk vaniljkvarg
160 gram havegryn
Kanel

Skär äpplena i bitar och lägg längst ner i botten. Vill man ha extra kanelsmak så kan man först ha i bitarna i en påse och ha i kanel och skaka så äpplena blir täckta. Jag gjorde inte så denna gång men kommer testa det vid nästa försök.

Blanda i hop havregrynen, äggen och kvargen.

Ha ut smeten över äpplena och ha kanel ovan på.

In i ugnen i 200 grader i ca 10 minuter. Servera med en klick vaniljkvarg och njut!

En reumatikers dröm

Jag skulle börja den här veckan med att få massage. Vi skippade den eftersom jag har feber och då är det inte bra att få massage. Istället körde vi lite rehab på min trasiga armbåge. Det här måste vara en reumatikers dröm, att ha en chef som är expert på rehab. Efter bara en omgång så känns det redan bättre, så är pepp på att fortsätta.

Anpassa arbetet

Jag gick hem från jobbet en timma tidigare för jag kände mig hängig. Jag måste försöka bli så frisk som möjligt inför torsdags föreläsning. Nackdelen med att vara föreläsare är att ingen kan hoppa in när man blir sjuk. Men de är skönt att jag kan anpassa jobbet lite så jobbar jag in den timmen senare under veckan.

Vet inte vad jag ska säga

Förövrigt så har jag inte ens kommit på vad jag ska säga på torsdag. Ska ha en 30 minuters föreläsning och lägga in saker jag inte brukar prata om. Så kortare tid och mer att säga. Det kan bli spännande haha. Ska sätta mig ner och skriva ner några stödord sen kommer jag bara köra så vi vi se hur de blir. Jag är ett proffs och jag kan de här även om någon skulle väcka mig mitt i natten och be mig föreläsa. Jag har slutat lägga ner energi på att oroa mig i onödan, det löser sig alltid på något sätt.

Foto: Bosse Östman

Ingen bra tajming

På matchen i fredags så började jag att känna mig lite hängig. Väl hemma insåg jag att jag hade 38 graders feber. Det är ingen bra tajming. Jag har inte föreläst sedan i maj och varit frisk hela sommaren. Nu när jag ska ha höstens första föreläsning på torsdag då blir jag sjuk. Tror jag har bihåleinflammation för det känns som att någon har slagit mig i ansiktet. Från början var tanken att jag skulle följt med D och hans pappa till Målilla på speedway under helgen. Jag bestämde mig tillslut för att vara hemma. Jag har så mycket att göra den här veckan och jag vet hur trött jag blir av en sådan resa. Med facit i hand så var det kanske lika bra eftersom jag blev sjuk.

Finbesök

Det blev en lugn helg i Hagfors i stället. När jag kom hem till Karlstad i går så fick jag finbesök av kusin Madde och kusinbarnen Nadia och Nathalie. De var första gången de hälsa på i den här lägenheten fast det var två år sedan jag flyttade in. Haha bättre sent än aldrig. Nathalie och Baby blev bästisar. Baby är så duktig med barn och hon går med på de mesta. När hon inte orkar mer så går hon undan och gömmer sig. Hon har blivit nerbäddad i en docksäng och fått bilar körda på sin rygg men hon blir aldrig arg. Hade dock varit jag som gjort dessa saker med henne så hon huggit mig i handen eller nått haha. Men det är som att hon förstår att det är en minimänniska och att hon måste vara snäll då.

Bildbomb: Valsarna – Vargarna

Jag började gårdagen med att ta en promenad på 4 km. Sen packade jag in Fröken B i bilen och åkte mot Hagfors. Där det var dags för årets sista match när Valsarna tog emot Vargarna. Det här var första gången den här säsongen som jag kände mig pepp på att fota. I efterhand är det lite underligt för när jag kom hem insåg jag att jag hade 38,0 i feber.  Så jag lyckades gå 14023 steg i går och fota en speedwaymatch utan att inse att jag är sjuk haha. Heja Joanna! Valsarna vann årets sista tävling och här kommer en bildbomb från kvällen.

Kvällens lagledarna Daniel Nermark och Lars ”Jesus” Andersson var taggade innan matchen. Nermark sa att de är mer nervöst att vara lagledare än att köra själv.

Pierre Hallen var på plats och visade upp sin isracingcykel.

Jimmy Davidsson var på plats och visade upp sin crosskart

Det var många gamla förare på plats denna kväll. Patrik Jarnstam gjorde comeback som mekaniker.