3 år och 5 månader utan självskadebeteende
Jag vaknade upp på självaste julaftonmorgon och tänkte i dag är det den 24:e. Sen kom jag på en sak… Vänta lite! Det är den 24:e, det betyder att den 22:a redan har varit. OMG! Jag har glömt att fira att jag klarat 3 år och 5 månader utan självskadebeteende. Jag hade koll på de när jag föreläste i Södertälje men någonstans på vägen till Karlstad tappade jag uppenbarligen minnet.
Närmsta någonsin
De måste ju ändå vara ett bra tecken att jag glömt det. Att det går mot rätt håll. Med tanke på vad som hände den här månaden så är jag glad för att jag kan fira 3 år och 5 månader utan självskadebeteende. För de kan vara de närmsta någon att jag skadade mig själv den här månaden. Det är tack vare er som jag inte gjorde det. För jag skulle skämmas ihjäl om jag måste berätta för er att jag misslyckats. Nu kör vi en månad till och firar tre och ett halvt år.
1 Comment
★ Orsakullan som blev mamma vid 20, nu specialpedagogstudent ★
25 december, 2019 at 23:08Så himla bra gjort :). Tänk varje månad, varje år och varje dag du lyckas med detta. Du är verkligen inspiration 🙂