3 år och 4 månader utan självskadebeteende

3 år och 4 månader utan självskadebeteende

Ännu en månad har gått. I dag firar jag 3 år och 4 månader utan självskadebeteende. Just nu är jag väldigt stabil och depressionen har lagt sig.  Litium har gjort sitt och allt flyter på. Jag glömmer då och då bort att jag överhuvudtaget har ett självskadebeteende. Är det inte lite konstigt att det som var en stor del av mitt liv under 15 år inte längre är ett problem. Så länge som livet flyter på så är det inte längre ett problem.

En kamp för livet

Samtidigt vet jag att det inte alltid kommer vara så. Det kommer vara en kamp som kommer pågå hela livet. När livet inte flyter på så kommer tankarna komma tillbaka. Det är som ett missbruk och jag kommer alltid få kämpa mot impulsen. Men nu är det som sagt lugnt och jag tänker passa på att njuta av lugnt. När ni läser det här så ligger jag och sover laddar upp för resan ner till Skåne. I kväll ska jag fira med linschips. Grattis Joanna bra kämpat!