19 dagar som stabil…
Mitt liv har alltid varit en stor berg och dalbana. I alla fall sedan jag var 15 år, då min bipolaritet bröt ut. Sedan jag fick min medicin sommaren 2015 så har topparna och dalarna inte varit lika djupa och höga. Men det har varit lite svängar här och där. Små kortvariga dippar/höjningar men de har blivit bättre sedan vi höjde medicinen i höst. Men de har ändå funnits där ända tills för 19 dagar sedan. Sedan dess har jag inte svängt en enda gång. 19 dagar som stabil kan vara nytt rekord på många år.
Vad händer med mig?
Herregud vad händer med mig? Jag ligger och glor in i en vägg när det är speedway på tv. Jag hörde mig själv säga ”Det är en tråkig sport”. Jag kollar Dregens Instagram en gång i veckan, i stället för 20 gånger om dagen. Nu ska jag tydligen leva utan att det ska svänga, herregud ska jag ha det så här? Jag gillar ju action;) Läkaren sa att jag skulle komma på återbesök i maj och tanken är att vi ska sänka medicinen då. Förhoppningsvis blir jag lite mindre ”normal” då;)
Måste hitta en balans
De är svårt de där att hitta en balans. Jag skulle inte överleva utan min medicin. (Här kan ni läsa om hur det gick sist som vi testade) Medicinen kapar ju både topparna och dalarna fast lite toppar är ju lite härligt. Bara det inte blir för mycket så jag flyger för högt så jag kraschar. Samtidigt tar den ju också bort lite av kreativiteten och den gillar jag ju. Det är svårt att hitta en lagom balsans.
Än finns det hopp kvar
Efter fem månader med dubbeldos så känns det som det är dags att sänka. För nu börjar bli så frisk så min personlighet försvinner. Jag håller dock fortfarande på att räkna ner till årets första hemmamatch så lite hopp för mig finns det ändå kvar. 45 dagar!
Inlägget är skrivet med glimten i ögat;)
No Comments