Dag 7 med 600 mg Seroquel
En vecka har gått och jag är nu inne på dag 7 med 600 mg Seroquel. Det har börjat att stabilisera sig nu, är inte alls lika trött längre. Jag började även att köra bil igen i går och det känns bra. Jag känner mig dock lite trög. Inte så att jag inte har fokus på körningen utan mer när jag ska prata. Känns som jag inte får ut orden i bland, att jag slår knut på tungan. men det är ingen annan som upplever att jag är trög. Jag är så van att mina hjärna går i 200 km/h så nu när den är långsammare så känner jag mig trög fast jag egentligen är ”normal”.
Lider med er som är ”normala”
Jag lider med alla så kallade ”normala” människor, hur orkar ni leva med långsam hjärna? 😉 Det händer ju inget roligt längre nu när jag inte är impulsiv.;) Jag funderar över om jag kanske borde ha 350 eller 400 mg som standarddos (har 300 i dag). För jag sover bättre nu och jag är lugnare. Men jag vill inte va så lugn som jag är nu på 600 mg för då tappar jag min personlighet. Jag är ju trots allt en sprallig och glad tjej. Just nu är det skönt att hjärnan går långsammare och vilar lite. Men jag vill inte vara så här varje dag.
Toppar och dalar
De är svårt de där eftersom medicinen kapar både topparna och dalarna. Jag vill ju kapa mer på dalarna än topparna för topparna är ju roliga så länge som de inte blir för höga. Ska äta den här dosen i minst tre veckor till sen få vi se vad han säger. Har fått en akuttid för uppföljning den 27/11 har. Han sa att jag skulle ringa om någon vecka och tjata på dem så jag verkligen får en tid. Men behövde inte ens ringa, det finns hopp för svensk psykvård. 😉
9 Comments
Tove
8 november, 2017 at 11:03Kul att läsa och intressant. Hoppas du får en grym dag!
lars
8 november, 2017 at 11:25Hejsan men inte kan du väl inte lida med sk. normalmänniskan som är trögaktiv eller jag vill säga normalaktiv. jag känner starkt med personer som har typ högaktiv aktivitet och faller ned i låg låg aktivitet. i perioder. Jag håller med dig att våra psyksjukdomar uppmärksammas mer, även hos vår redaktion här på blogg.se En sak som särslilt glädjer mig är uppmärksamheten på Diabetes typ 1 ja även typ 2 givetvis. Imorgon TV3 reportage leva utan att dö, Peter Jidhe startar en reportage serie. Världsdiabetes dagen på Söndag med olika föredrag på olika platser om Diabetes. Samt Galakvällen med insamling till forskning på området, nya botemedel mm på TV3 Tisdagen 14 November, missa inte det. Nä nu kan jag nästan inte att sluta engagera mig i ämnet. Tack för att din blogg informerar om dina problem och lösningar
vicky
8 november, 2017 at 13:47Jag förstår verkligen vad du menar! Med seroquel så känns de svårt att ”svara i meningar” för mig liksom som en knut på tungan! Känns så pinsamt på ett sätt å ibland vet man inte om man ska skratta eller gråta haha! :’D
Patricia B
8 november, 2017 at 13:51Fascinerande hur olika vi alla är. Intressant läsning 🙂 Hoppas du har en bra dag!
Cosmopolitanstories
8 november, 2017 at 13:51Intressant blogg 🙂
NATALIA
8 november, 2017 at 15:11Dina inlägg är grymma, du är fantastisk!
Maria . All things green
8 november, 2017 at 19:19Ja det är intressant det där, hur olika våra hjärnor är. Min hjärna hade innan min Stroke otroligt lätt att minnas saker och koppla ihop samband, på ett nästan irriterande sätt i debatter med andra eftersom jag kommer ihåg exakt allt denne sagt eller gjort 😛 Men, idag är jag mkt mer långsam eller ”som alla andra” enligt kärleken min. Hihi, ja skrattar åt det ibland..Men det är frustrerande när min hjärna inte har samma kapacitet som tidigare, men det är ändå ganska lågt pris att betala för en Stroke.
Hoppas dom ”reder ut” dosen på din medicin så det blir bra balans för dig.
★ Orsakullan som blev mamma vid 20, numera även lärare och doula ★
8 november, 2017 at 19:57Så fint att du delar med dig tycker jag 🙂
Bea
19 november, 2017 at 13:05Upplever verkligen inte att min hjärna är långsam, kanske är ”onormal” i smyg då 😛