Blev lite sovmorgon i dag men vid tiotiden blev jag väckt av att reumatologen ringde. Mina prover såg bra ut så läkaren tyckte inte att jag behövde en tid…. Okej mina prover har sett bra ut i tio år och de gör ofta det när man har psoriasisartopati, fast man har pågående inflammationer. Läkaren tyckte att jag skulle äta alvedon och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, för om hon läst i min journal så hade hon sett att jag ätit alvedon regelbundet sedan 2008. Förstår inte riktigt hur de tänker… Tror de på riktigt att jag vaknar upp en morgon och tänker ”åh jag har lite ont i tummen i dag, jag får nog ringa reumatologen”.
Nej så är det ju inte riktigt, för jag har självklart testat allt jag kan göra själv innan jag ringer dem. För efter att ha levt med en reumatisk sjukdom i 19 år så lär man sig vad det första de ordinerar är, tex att äta alvedon. Oftast har jag stått ut väldigt länge, oftast alldeles för länge innan jag ens ringer och ber om hjälp.
Men sköterskan hade tydligen mer kunskap än läkaren för hon fattade grejen och tyckte att jag visst behövde träffa en läkare. Så hon bokade in mig iallafall den 6 mars, för då kommer en läkare jag träffat innan och som även har gett mig kortison flera gånger så förhoppningsvis fattar han med grejen. Sen är han expert på ultraljud så vi kan undersöka handen med det också när vi ändå håller på. Sen skulle sköterskan även ringa arbetsterapimottagningen och säga åt dem att jag är i akutbehov av en tumotros, så kanske de skyndar sig lite också.
Nu får jag vänta i 18 dagar på en tid men det känns ändå okej, alternativet var att hon gett mig en tid till en annan läkare nästa veckan. Men han är känd för att vara anti kortison och det är ju det jag troligen behöver. Och sist jag träffade honom informerade han mig om att jag faktisk fick lära mig att leva med smärtan för det kommer inte blir bättre bara sämre. Pedagogiskt att säga det till en person som mer eller mindre kommer inkrypande på avdelning…. Jag vet att jag har en kronisk sjukdom som inte kommer bli bättre men jag är 29 år inte 79 år och vi lever på 2000-talet då det finns bra mediciner. Men det gör ju inte saken bättre av att en läkare berättar för mig att mitt liv är kört, fast det inte ens är det. Så jag vill än en gång hylla sköterskorna på reumatologen för att de lyssnar på patenten och tar en på allvar och vågar gå emot läkarna när de känner att de tänker fel.
Nu har jag iallafall helg, har precis fått i mig frukost och tagit veckans injektion. Jag har inga planer alls för dagen, men funderar på att spendera den i soffan och se på film. Vad ska du göra i dag?
No Comments