Skulle bli uppringd av en journalist som sa ”Jag ringer efter två?”, så här satt jag redo klockan två men ingen ringde. Absolut inget ont mot henne, hon sa inte att hon skulle ringa två men det fick mig att börja fundera över vad ”efter två” egentligen innebär. Jag har ju ingen aning om hon ringer 2 minuter över två eller klockan 22 i kväll, för allt är ju efter klocka två. Vad är ”Efter två” för er? Jag är ganska säker på att vi alla kommer svara olika saker, för vi upplever ju saker på olika sätt. Men varför använder vi ens sådana här konstiga begrepp som ingen egentligen vet vad de betyder? Som typ ”Jag ringer dig i eftermiddag”, när är det egentligen eftermiddag? Jag får skylla mig själv i de här fallet för det var jag som sa ”Jag är ledig efter klockan två på tisdag”, och de är inga problem för har inga planer alls för kvällen. Men just den här ovissheten att inte riktigt veta när personen ringer blir lite jobbig, och gör att jag går runt på helspänn. Och den där känslan att känna att man inte riktigt förstår språket som alla andra verkar förstå inte alls oroar sig över. Och sen var jag lite nervös för den här interjuvn och nu blir jag ännu mer nervös för att jag börjar fundera på om hon har glömt mig. Men det märks väl när hon ringer, så länge blir de mys i soffan med Baby och varm choklad.
No Comments