augusti 2016

Ställde klockan på 09 i morse och var uppe och ringde öppenvårdspsykiatrin, läkaren sa att jag skulle ringa och ligga på dem redan i måndags men har passat på att sova när jag kunnat så de blev inte förrän nu. Och de var tydligen lika bra för de första så skickades tydligen akutremissen i går kl 18.00, varför i helvete väntar idioten två dagar med att skicka den när det är akut? Sen fick jag det svar jag hade förväntat mig ”Det är tyvärr inte jag som bokar in tiden så jag kan inte svara på hur lång tid den kommer ta, men om du mår så dåligt som säger så ska du åka till psykakuten”. Jo tack och de var det jag gjorde och blev hemskickad två gånger på en dag. Vad ska jag göra för att visa att jag är nog sjuk för att få hjälp? Ska jag ta hela avdelningen som gisslan och binda fast mig i en stol och säga att jag inte åker därifrån förrän de ändrar mina mediciner? Nu är ju tydligen tillbaka på ruta ett igen. De är tur att jag gillar att åka karusell för det blir många turer när man ska ha med landstinget att göra… De får en vecka på sig sen tänker jag ringa igen, vi får väl se om vi får begära att prata med chefen även denna gång, när vi gjorde de förra året fick jag en tid dagen efter. Är så trött på att man måste hota och vara otrevlig för att man ska få hjälp. Nej nu ska jag försöka få i mig något att äta  för sen ska jag åka till badhuset och simma med min kontaktperson, man får ju försöka göra sig av med ångesten på något sätt.

Ska använda mitt gymkort för första gången i dag, heja mig!

Något jag lärt mig under årens lopp är att det bästa man kan göra när man dåligt är att försöka fortsätta leva på som vanligt så gott de går. De blir inge bättre av att dra täcken över huvudet och säga godnatt så i går pysslade jag lite. Jag har sedan tidigare ramat in en Dregen t-shirt och haft som tavla, går man ner 30 kg i vikt så blir tyvärr även dina favorit kläder för stora men då kan man göra konst av dem. Men tänkte göra tavlan lite mer personlig så jag satte in hans hälsning till mig i ramen, nej jag har självklart inte klippt sönder boken, sådan stort psykbryt har jag inte;) Men det finns något som heter kopiator;) Tavlan hänger framför sängen så nu kommer jag vakna upp varje morgon med ett leende på läpparna. Förutom pyssel så hann jag med att jobba lite hemifrån, tvätta två maskiner och sen han jag på att hälsa på Carolina som fyllde år också.