SLUTA! Betyder att du ska sluta!

Blir så trött på människor som ska lägga sig i saker de inte har med att göra. Och som aldrig ger sig utan hela tiden ska ha sista ordet fast de inte ens vet vad de pratar om. Eftersom jag har Bipolär sjukdom så har jag väldigt mycket känslor. När jag blir glad, så blir jag jätteglad! När jag blir ledsen, så blir jag jätteledsen! När jag blir arg så blir jag jättearg! Men jag kan liksom inte skrika rakt ut, bara för jag blir irreterad och säga ”Jag har Bipolär sjukdom och jag får bete mig så här då”. För man ska aldrig skylla på en diagnos. En diagnos kan förklara saker och öka förståelsen men jag kan inte ha den som en kappa som jag drar över huvudet när det blir jobbigt. Jag måste träna på det som är svårt och bli bättre på att hantera dessa situationer och försöka undvika raseriutbrott, för det mår inge bra av varken jag eller personen jag är arg på. När jag känner att en diskussion börjar dra i väg och att börjar få svårt att hantera situationen så brukar jag skriva/säga att nu avslutar vi den här situationen för den leder ändå ingen vart. I bland går det bra men i bland stöter man på de där jävla människorna som aldrig ger sig som hela tiden ska ha sista ordet. Fast man förklarat hundra gånger hur situationen ser ut och att detta inte är någon som hen har med att göra så måste hen förklara sig. Och fast jag säger STOPP så slutar inte personen. Personen är helt blind med att få fram sin sanning så hen inte ser att min bägare snart rinner över. Förr kunde jag inte hindra det känslorna bara bubblade över. I dag går jag så långt så jag blockar sådana här personer, en del för alltid, en del bara för en stund för att få situationen hanterbar för mig. Men framför allt för att skydda den andra personen för jag vill inte vara arg och hon som alltid skriker rakt ut. Hur hanterar ni sådana här situationer? Och när du känner att du börjar bli för arg för ditt eget bästa?