Vid den här tiden i morgon är operationen förhoppningsvis klar. Förra gången var jag ute och hoppade på ett ben i korridoren vid den här tiden och var redan påväg hem. Vi får hoppas att det går lika bra den här gången. Jag har skrivit på papperet jag skickat in att de ska ge mig samma saker som förra gången. Det är fördelen med att ha operas sex gånger, de lär sig av sina misstag. De två första operationens fick jag ligga kvar i två dagar för jag var så himla dålig av narkosen. De två senaste gånger har de kommit på hur de ska göra och då är jag ute och springer i korridoren några timmar senare. För det är ju inte bara det här…. Jag måste få morfin för att slippa smärtan, men morfinet triggar min Bipolaritet så jag blir typ hög och super speedad. Men, men är bara att välja pest eller kolera , och jag kan nog stå ut några dagar med att vara hög. Fått frågan flera gånger i dag om jag är nervös, nej det har jag inte riktigt tid med men blir alltid det när Läkaren kommer och hämtar en och man ska gå in i operationssalen och de börjar sätta nål. Man förlorar liksom kontrollen då, de kan hitta på vad de vill och jag kan inte göra nått för de sätter en mask över ansiktet på mig och säger godnatt. Jag hatar den där känslan när de väcker en och man är helt drogad och pendlar mellan att vara vaken och att sova innan man börjar vakna till liv. Tycker det är så jävla äckligt när man inte kan bestämma själv om man ska vara vaken eller och bara försvinner bort. Ska packa ihop en väska med kläder och mediciner som får stå redo hemma om de skulle bli något, eftersom vi vet att jag blivit dålig förut av narkos och så slipper Carolina springa runt i mitt hem och leta efter saker. Men, men det här ska väl gå bra. Det positiva med det här är ju att den inte kan bli så mycket sämre än förra gången för den operationen blev ju misslyckad;) Nu kör vi, 18 timmar och 40 minuter kvar!
För den som trodde att man inte kunde vara snygg i gips;)
No Comments