När man blir påmind av hur stor okunskapen är

Då och då inser man hur stor okunskapen är hos personer som arbetar med personer som mig, som iallafall jag tycker borde ha lite koll. För ca en månad sedan sökte jag hos Försäkringskassan att få ett badkort eftersom jag har Aktivitetsersättning. Fast  egentligen skrev jag i ansökan för två månader sedan men brevet låg i min väska i en månad innan Henrik tog det och la de på brevlådan. Ungefär en vecka efter att jag skickat in min ansökan så ringer min handläggare. Jag hade sökt att få ett 10 gånger kort eller ett månadskort för jag kände själv att får jag ett kort för ett halvår eller ett år så får jag ingen morot. Jag kommer gå några gånger och sen blir de bara ”ja men jag har ju ett helt år på mig så jag kan gå nästa vecka… nej nästa vecka…. nej nästa… eller kanske nästa”, sen har det gått ett år och jag inte kommit i väg. Men till slut hade min handläggare övertalat mig att det var bättre med ett halvårskort och jag sa ja. Men det är ju inte bara att ändra,  nu är det ju dags för byråkrati. De måste ju såklart ha en ansökan där det står att jag söker för ett halv år, för på den jag skickat in står de ju 10 gånger kort.  Och det är här jag bara suckar. Jag får aktivitetsersättning från F-kassan av en anledning, den anledningen heter Aspergers syndrom. Och en del av den diagnosen är att vi ofta har problem med att göra just sådana här saker som handläggare och andra ”normala” människor klarar hur enkelt som helst, att få i väg det där förbannade brevet. Att först skriva i ansökan, sen gå med den till brevlådan, det är nått som kan ta två månader för mig. Varför kan de inte bara ta lite tippex  och stryka över tio gånger kortet och skriva ett halvår? Och nu när jag ska skicka in den där ansökan om halvårskort så kollar jag badhusets hemsida för att se priset, tror ni det finns något halvårskort att köpa då? Nej nu måste jag ringa badhuset och fråga också, nästa sak som kan vara svårt för oss som lever med Aspergers syndrom. Och det räcker inte där, jag måste ju också återkoppla till F-kassan och säga att jag nu vill ha 10 gångers kort i alla fall, och som jag velat ha hela tiden. Så jag undrar bara, varför ska allt vara så himla mycket krångligare än vad det behöver vara? Och kanske är det dags för bla personal på F-kassan som jobbar med aktivitetsersättning och andra personer som jobbar med personer med Aspergers syndrom att få en riktig utbildning.