Detta bör du som journalist tänka på när du skriver om psykisk ohälsa:

Media bidrar ofta till en föreställning om att psykisk sjukdom och brott hör ihop. Den bilden grundar sig i en typ av medierapportering som bygger på okunskap, överdrifter och diskriminering. Det finns några klassiska fallgropar du som journalist kan undvika.

Se upp för offerfällan Det är viktigt att inte framställa en person som intervjuas på ett sätt som kan verka förminskande, oavsett om det sker medvetet eller inte.

• Undvik stereotypa bilder. En typisk sådan bild kan vara på en anonym person som täcker sitt ansikte med händerna eller armarna. Låt istället intervjupersonen vara aktiv och leende på bild om hen vill.
• Använd intervjupersonens egna ord som citat Att istället återberätta vad hen säger kan verka förminskande och framställer personen som mindre handlingskraftig än vad den är.
• Fokusera på ämnet som ligger till grund för artikeln snarare än intervjupersonens eventuella sjukdom eller funktionsnedsättning.
• Undvik att förmedla dina egna värderingar kring psykisk ohälsa..
• Testa att byta ut personen med psykisk ohälsa i artikeln till en vit man med samhällsstatus. Känns personen malplacerad? I så fall är det sannolikt att du hamnat i offerfällan.
• Ska du ha med en expert som uttalar sig? Var då försiktig så att upplägget inte på något sätt omyndigförklarar individens självupplevda erfarenhet och kunskap inom psykisk hälsa och ohälsa.

Vems röst får tillträde? När du väljer vem du ska intervjua, fundera över vems röst som återkommande får tillträde att påverka vår gemensamma bild av verkligheten. Använder du nedvärderande ord? Reflektera över vilket språkbruk du och dina kollegor använder kring våldsbrott. Förekommer ofta kränkande och negativt laddade ord som galning, skogstokig eller schizofren? Skulle det vara okej att använda motsvarande diskriminerande ord kopplat till sexuell läggning, etnicitet eller kön? Undvik onödiga kopplingar till våld

• Överdriv inte samband mellan våld och psykisk sjukdom.
• Undvik att spekulera om fakta saknas.
• Kom ihåg att beslutet att en person ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning inte i sig säger något om personens psykiska tillstånd.
• Om det har allmänintresse, rapportera hellre när det finns ett utlåtande om undersökningens resultat.

  Som alltid, lär mer Offret är en vanlig spelroll Den våldsamma mediabilden All text ovan är framtagen av Föreningen (H)järnkoll. Att öka öppenheten om psykisk ohälsa är Hjärnkolls viktigaste uppgift. Motorn i arbetet är våra 300 engagerade och kunniga ambassadörer i alla åldrar som föreläser om sina erfarenheter av psykisk ohälsa. Läs mer om (H)järnkoll här.