Skärpning Psykiatrin

Jag håller på att trappa ut min antidepressiva medicin som jag ätit i två år, fast man absolut inte ska äta den om man har Bipolär sjukdom. Läkaren sa att jag skulle äta en halv tablett i en vecka och sen trappa ner till en halv tablett varannan dag i en vecka, sen ut. I dag är min första dag utan någon tablett och jag har hjärtklappning, huvudvärk så jag mår illa så jag vill spy och har yrsel. Jag är extremt känslig för medicinändringar och får ofta svåra utsättningssymptom. Tillslut bestämde jag mig för att ringa psykakuten för att fråga om jag kan ta en halv tablett en vecka till för att dra ut på de för mår för jävligt efter bara en dag. Direkt fick jag en chock när jag möttes av meddelandet ”Din beräknade kötid är 22 minuter.” För många som mår dåligt är det enormt stort steg att ens ta upp telefonen och ringa det numret och som att de kommer vänta i 22 minuter på att få prata med någon… När jag väl kom fram möttes jag av en sur sköterska. Jag:”Jag har hjärtklappning, yrsel, huvudvärk så jag mår illa” Sur sköterska: ”Jag har svårt att tro att det är utsättningssymptom” Jag: ”Jo fast nu har jag satt ut den här medicinen förut och hade samma sytom då” Sur sköterskan: ”Ja fast jag har svårt att tro….” Jag: ”Jo fast jag är väldigt känslig och får alltid svåra utsättnings symptom” Sur sköterskan: ”Jag har svårt att tro..” Jag: ”Jo fast jag har känt mig kropp i 27 jävla år och jag skiter i vad du tror för jag vet hur jag fungerar och jag undrar bara om de är farligt att jag tar en halv tablett i en vecka till” Sur sköterskan: ”Ring öppenvården” Jag: ”Jo men det är ju det som är problemet att de inte har öppet nu” Sur sköterskan: ”Men jag tror inte att det är utsättningssymptom”