maj 2015

I skrivande stund är det nästan exakt 8 år sedan jag såg dig cykla förbi vårt hus för sista gången.
I natt är det 8 år sedan du togs i från oss.
Jag kommer fortfarande på mig själv när jag står i fönstret och väntar på att du ska cykla förbi på bakhjulet.
Speeway säsongen drar snart i gång och du ska sitta där på läktaren och säga hej när jag går förbi. 8 år och jag har fortfarande ångest för att jag inte sa tack sista gången jag såg dig.
Jag gör det nästa gång vi ses, tänkte jag….
Det blev ingen nästa gång. Men Robin jag vet att du vet hur tacksam jag är för att du såg mig när jag behövde bli sedd och sa ifrån.
Och jag vet att du är med mig på varenda föreläsning eller medverkan i media.
8 år nästan lika länge som vi satt i samma klassrum…
8 år och vi saknar dig fortfarande och  vi kommer alltid fortsätta med det