Ofta får jag välmenande kommentarer om att jag borde lägga om min kost eftersom jag är sjuk så ofta, stärka immunförsvaret.
Jag förstår att man bara menar väl. Men när man som jag har levt med kronisk sjukdom i över 15 år så har man redan testat allt det där.
Ändrat kosten, testat alternativmedicin och diverse hälsokurer.
Och det blir faktiskt kränkande att hela tiden få höra ”du borde äta så här i stället” Jag är 27 år och jag har läkarintyg här hemma där det står ”Joanna kommer aldrig bli bättre men kommer med tiden sakta men säkert bli sämre.” Blir man lätt förkyld och får infektioner och annars är en frisk person så kan säkert ändrad kost hjälpa till. Men är man 27 år och läkarna det senaste året diskuterat om man ska sätta in cellgifter för att bromsa sjukdomen så hjälper det inte att ändra kosten, för då hade jag varit frisk för länge sedan. Antibiotika är skit.
En läkare sa en gång ”Det dröjer 10 månader för kroppen att återhämta sig efter EN kur antibiotika” Jag är nu inne på tredje kuren på fyra månader.
Min kropp hinner aldrig återhämta sig.
Vissa tror att läkare bara delar ut penicillin till höger och vänster men så är det inte.
Varenda gång står de där med en klump i magen.
Ska de vänta en vecka det kanske inte behövs antibiotika?
Fast om de väntar en vecka kommer infektionen sprida sig då?
Med tanke på att jag äter mediciner som gör små infektioner stora så går det snabbt när en infektions sprider sig. En gång testa de att låta mig vara utan och se om urinvägsinfektion la sig.
Tre dagar senare var den påväg upp i njurarna.
Förra året gav de mig en kur mot lunginflammation som inte hjälpte de ville inte ge mig mer efter en vecka blir jag inlagd i 4 dagar för att få andningshjälp. Det finns anledningar till att jag är inlagd i snitt tre gånger per år på sjukhus. För att man måste ta mina infektioner på allvar.
Det är inget att leka med. Jag tror inte att så många faktiskt vet vad min sjukdom innebär.
Jag har inte ledgångsreumatism som så många verkar tro.
Min sjukdom är en aning mer komplicerad. Jag äter glutenfri och laktosfri kost och till viss del hjälper det.
Men jag har en kronisk sjukdom och jag kommer aldrig bli frisk. Det är skit bra om ändrad kost kan ”bota” någon.
Men jag kan inte bli botad. Jag har bestämt mig för att jag tänker äta det JAG mår bra av.
Jag tänker äta glass, chips och en chokladkaka i bland för JAG mår bra av det.
Och det är bara JAG som kan säga vad JAG mår bra av.
Jag förstår att man bara menar väl. Men när man som jag har levt med kronisk sjukdom i över 15 år så har man redan testat allt det där.
Ändrat kosten, testat alternativmedicin och diverse hälsokurer.
Och det blir faktiskt kränkande att hela tiden få höra ”du borde äta så här i stället” Jag är 27 år och jag har läkarintyg här hemma där det står ”Joanna kommer aldrig bli bättre men kommer med tiden sakta men säkert bli sämre.” Blir man lätt förkyld och får infektioner och annars är en frisk person så kan säkert ändrad kost hjälpa till. Men är man 27 år och läkarna det senaste året diskuterat om man ska sätta in cellgifter för att bromsa sjukdomen så hjälper det inte att ändra kosten, för då hade jag varit frisk för länge sedan. Antibiotika är skit.
En läkare sa en gång ”Det dröjer 10 månader för kroppen att återhämta sig efter EN kur antibiotika” Jag är nu inne på tredje kuren på fyra månader.
Min kropp hinner aldrig återhämta sig.
Vissa tror att läkare bara delar ut penicillin till höger och vänster men så är det inte.
Varenda gång står de där med en klump i magen.
Ska de vänta en vecka det kanske inte behövs antibiotika?
Fast om de väntar en vecka kommer infektionen sprida sig då?
Med tanke på att jag äter mediciner som gör små infektioner stora så går det snabbt när en infektions sprider sig. En gång testa de att låta mig vara utan och se om urinvägsinfektion la sig.
Tre dagar senare var den påväg upp i njurarna.
Förra året gav de mig en kur mot lunginflammation som inte hjälpte de ville inte ge mig mer efter en vecka blir jag inlagd i 4 dagar för att få andningshjälp. Det finns anledningar till att jag är inlagd i snitt tre gånger per år på sjukhus. För att man måste ta mina infektioner på allvar.
Det är inget att leka med. Jag tror inte att så många faktiskt vet vad min sjukdom innebär.
Jag har inte ledgångsreumatism som så många verkar tro.
Min sjukdom är en aning mer komplicerad. Jag äter glutenfri och laktosfri kost och till viss del hjälper det.
Men jag har en kronisk sjukdom och jag kommer aldrig bli frisk. Det är skit bra om ändrad kost kan ”bota” någon.
Men jag kan inte bli botad. Jag har bestämt mig för att jag tänker äta det JAG mår bra av.
Jag tänker äta glass, chips och en chokladkaka i bland för JAG mår bra av det.
Och det är bara JAG som kan säga vad JAG mår bra av.
No Comments