Att fler vågat prata om psykisk ohälsa har lett till ökad öppenhet och att avståndstagandet mot personer med psykisk ohälsa har minskat i Sverige. Betydande förändringar i attityder och beteenden har skett de senaste fem åren till följd av det arbete som bland annat bedrivits av regeringsuppdraget Hjärnkoll. Det framgår av en ny studie från riksförbundet Hjärnkoll, som menar att regeringen nu måste skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete. Den svenska utvecklingen sticker ut. Internationella studier pekar på att ingen förbättring av attityder ägt rum i västvärlden de senaste 20 åren. – Många med psykisk ohälsa möts av negativa attityder och diskriminering. Men när människor med egen erfarenhet av psykisk ohälsa delar med sig av sina erfarenheter bidrar det till att öka öppenheten och skapa bättre attityder. Vårt arbete fortsätter och vi behöver långsiktiga förutsättningar för att kunna driva arbetet vidare med full kraft, säger Ann-Kristin Sandberg, styrelseordförande för det nybildade riksförbundet Hjärnkoll. Den befolkningsundersökning som offentliggörs idag, där drygt 2000 personer deltagit, visar positiva förändringar när det handlar om såväl attityder som beteenden. Kampanjen Hjärnkoll har varit aktiv i sex år och drivits på uppdrag av regeringen. I de län som prioriterades först i arbetet är de positiva förändringarna störst och omfattar flest områden. I hela landet syns samtidigt positiva tecken på en attitydförändring. Slutsatsen att Hjärnkolls attitydarbete spelar roll stärks av internationella studier som visar att motsvarande utveckling inte skett i övriga västvärlden under de senaste 20 åren
Hjärnkolls arbete fortsätter nu i form av ett riksförbund. Just nu pågår från politiskt håll arbetet med att ta fram en förordning, men än så länge väntar Hjärnkoll på en lösning som kan säkra organisationens fortsatta arbete. Nu är det nödvändigt med ett tydligt och snabbt agerande.
Tre av fyra i Sverige har erfarenhet av psykisk ohälsa, själva eller genom anhörig. Negativa attityder, bristande kunskaper och diskriminerande beteenden gentemot personer med psykisk ohälsa är vanligt. Psykisk ohälsa är den vanligaste sjukskrivningsorsaken. – En majoritet i Sverige har på något sätt erfarenhet av psykisk ohälsa, ändå är diskrimineringen utbredd. Studien visar att det går att förändra negativa attityder och beteenden om man satsar på att bryta tystnaden. Nyckeln till framgång ligger i ett starkt lokalt arbete och regeringen måste nu se till att förutsättningar för ett långsiktigt arbete skapas, säger Rickard Bracken, verksamhetschef riksförbundet Hjärnkoll.
För mer information: Rickard Bracken, verksamhetschef Hjärnkoll, 08-600 8411,
rickard.bracken@hjarnkoll.se eller Ann-Kristin Sandberg, styrelseordförande för riksförbundet Hjärnkoll, 070-717 40 25, anki.sandberg@hjarnkoll.se
Hjärnkolls befolkningstudie är gjord av Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI) under 2014. Se urval av resultat nedan. Studien i sin helhet hittar du i Hjärnkolls pressrum på MyNewsdesk Tabell 1. Attityder till personer med psykisk sjukdom (CAMI) i de ursprungliga kampanjlänen. Jämförelser mellan 2009-2014. Tabellen visar procentuella andelar av antalet deltagare i undersökningarna som helt eller delvis instämmer i respektive påstående i undersökningen 2009 respektive 2014. Antal deltagare i denna del av undersökningen 2009 var 657 personer och 2014 952 personer. Detta är endast ett urval av frågor, förändringarna är statistiskt säkerställda. Det är skrämmande att tänka sig att människor med psykiska sjukdomar bor i mitt bostadsområde
2009 2014 Procentuell minskning / förbättring
15,9 9,0 43 procent
Människor med en psykisk sjukdom är mycket mindre farliga än vad de flesta människor tror
2009 2014 Procentuell ökning / förbättring
72,3 83,6 16 procent
Den lokala befolkningen behöver inte vara rädd för de människor som besöker deras närområde för att få psykiatrisk vård
2009 2014 Procentuell ökning / förbättring
71,5 79,1 11 procent
Tabell 2. Förväntat beteende mot personer med psykisk sjukdom (FABI) i de ursprungliga kampanjlänen. Jämförelser mellan 2009-2014.
Tabellen visar procentuella andelar av antalet deltagare i undersökningarna som helt eller delvis instämmer i respektive påstående i undersökningen 2009 respektive 2014. Antal deltagare i denna del av undersökningen 2009 var 657 personer och 2014 952 personer. Detta är endast ett urval av frågor, förändringarna är statistiskt säkerställda. Jag är motståndare till att människor som har en psykisk sjukdom bor i mitt grannskap
2009 2014 Procentuell minskning/ förbättring
15,4 8,1 47 procent Jag kan tänka mig att arbeta tillsammans med någon som har en psykisk sjukdom
2009 2014 Procentuell ökning / förbättring
75,6 84,7 12 procent Om någon som tidigare har haft en psykisk sjukdom blev min granne, skulle jag besöka denne
2009 2014 Procentuell ökning / förbättring
77,9 83,9 8 procent
Riksförbundet Hjärnkoll är en ideell organisation som arbetar för ökad öppenhet kring psykisk ohälsa med målet att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt. Hjärnkoll drivs av Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa som är ett bätverk av 12 patient-,brukar och anhörigorganisationer. www.hjarnkoll.se
