Den senaste veckan har det landat negativa kommenderar på min blogg,
De som skriver säger att de inte menar nått negativt. Men när de påpekar det jag säger och gör och att det skulle vara fel så tar jag det som nått negativt.
Under de fyra år jag bloggar har jag fått 19859 kommentarer och det är högst 20 st av dem som vart negativa, då kan nu ju själva räkna ut hur mycket positivt jag får, och det är ni som får mig att fortsätta göra det jag gör:)
Jag brukar inte ens publicera de negativa utan bara klicka på radera för de säger emot sig själva.
En gång var det en skrev ”fattar du inte att ingen vill läsa om dig och din jävla diagnos?”
Öhm jo tydligen är det de för jag har 300-600 unika läsare dag:P
Det hela handlar bara om avundsjuka.
Men den här veckans kommentarer är inte som de andra.
Denna gång påpekas det att så jag tänker och känner och gör är fel.
Men hur kan dem veta det?
Är de tankeläsare?
Det är bara jag som kan veta hur jag känner och upplever saker, ingen annan.
Ingen kan säga att min upplevelse är fel, för det är just min upplevelse.
Den här bloggen är min dagbok.
Här delar jag med mig av mitt liv.
Vad jag gör men även av mina tankar och funderingar.
I bland skriver jag för jag vill ta upp saker jag tycker är fel, eller rätt.
Men ofta skriver jag om situationer jag upplevt och då är det mina upplevelser jag berättar.
Och jag blir väldigt ledsen när folk skriver och säger att jag uppfattar saker fel.
För det är just vad denna blogg handlar om, att alla uppfattar saker olika.
Min hjärna fungerar inte som majoritetens.
Jag ser världen med lite andra ögon än vad många andra gör och jag delar med mig av mina upplevelser för att ni som inte ser världen på samma sätt ska få en liten möjlighet att försöka förstå.
Visst jag har valt att dela med mig av mina tankar på en blogg och då får jag vara beredd på att folk kommenterar det jag skriver, och det är jag.
Men ingen kan säga att det känner och upplever är fel för alla är vi olika.
