De
nästan exakt är ett 1år sedan som jag kom hem från ett möte med dom som
då skulle hjälpa mig att fixa något att göra.
Jag hade vart arbetslös i
4månader och höll på att bli knäpp av att inte få något att göra mer än
en timma i veckan.
Jag bestämde mig för att spontan söka skolor fem dagar
för sent fast jag visste att jag inte pluggat 100% på 7år och att min
kropp antagligen inte skulle tillåta
det. De dröjde en vecka sen landade ett brev från Molkoms folkhögskola i
brevlådan, jag var välkommen på antagningstest.
Två veckor senare kom
ett brev till jag var erbjuden en plats på journalistlinjen. Jag tveka
aldrig jag gick in och tacka ja direkt men samtidigt visst jag att de
skulle bli tufft. Men vad var de värsta som kunde hända? Jo att de inte
skulle gå och att jag skulle få hoppa av men de visste jag inte förrän
jag testat.
Nu är det bara en månad kvar på utbildningen. Det är
inte många dagar jag har varit helt frisk detta år men jag har kämpat
på, jag har tom legat på akuten och skickat in uppgifter till deadline.
Men jag tog chansen, jag försökte och jag klara det.
Med detta vill jag
bara säga: ta vara på chansen att uppleva era drömmar för vad är det
värsta som kan hända? Jo att man misslyckas men då har man iallafall
försök och lärt sig någon av de.
Som jag brukar säga- ingenting är
omöjligt bara olika svårt!
]]>
